Stadsplanering utifrån medborgarnas röster

Abstract: Det är planerare och politiker som påverkar hur det offentliga rummet ska gestaltas. Samtidigt verkar stadens invånare ha ett intresse av att påverka sin närmiljö genom egna initiativ. Platser som står oanvända fylls av guerilla-odlingar, skateramper, tillfälliga boplatser, urban knitting och graffiti. Medborgardeltagandets roll i samhällsplaneringen har förändrats över tid. Från ett kollektivt samhälle i mitten av 1900-talet där folkvalda politiker förde medborgares talan till ett individsamhälle där medborgare själva allt oftare tar plats i beslutsprocesser (Khakee, 2006, s. 17–18). Idag är det inskrivet i Plan- och bygglagen att kommuner ska samråda med medborgarna om detalj- och översiktsplan och Landskapskonventionen syftar till att stärka allmänhetens delaktighet rörande landsbygd och stad (Boverket, 2017a; Riksantikvarieämbetet, 2016). Utifrån uppsatsen mål, att undersöka hur olika processer för medborgardialog kan se ut, så beskriver arbetet medborgarmedverkan, dess teorier och metoder i en litteraturdel för att sedan presentera och analysera fyra referensplatser. Platserna som studeras är Park Fiction i Hamburg, Kolonilotten på Sankt Knut i Malmö, Ungdomsgården Vesterbro i Köpenhamn samt Rosens röda matta i Malmö som alla behandlar medborgardelaktighet i olika former. Platserna studeras och analyseras med hjälp av exempelvis Arnsteins delaktighetsstege med syftet att få en inblick i hur medborgardialog och medborgares inflytande används i den fysiska planeringen, vilka metoder som tillämpats och hur det påverkar platsen. Referensplatserna är studerade utifrån en kvalitativ metod för att skapa en förståelse av beteenden och värderingar. Trots att platserna skiljer sig från varandra och har initierats från olika håll har de använt sig av liknande metoder för delaktighet. Mer forskning behövs för att utvärdera hur valet av metod påverkar slutresultatet men det är tydligt att medborgardeltagande påverkar platsen.