Påverkas anknytningsbeteende hos hund av ägarens personlighet och/eller vuxna anknytningsstil?

Abstract: Hunden kan skapa ett band med sin djurägare som är lika unikt som viktigt. Genom evolutionära anpassningar och selektiv avel och har flera förändringar skett som förändrat hundens morfologi, anknytningssystem och belöningssystem. Ett resultat av detta är bland annat hundens förmåga att forma anknytningsband till sin djurägare. Bandet som skapas mellan hunden och djurägaren är unikt, och påverkas bland annat av hur djurägaren interagerar med sin hund. En persons anknytningsstil påverkas av förälderns omvårdnadsstil. Utvecklingen av ett anknytningsband sker via interaktioner i en omhändertagande miljö där en eller flera individer uppfattas som en trygg punkt. Anknytningssystemet, ett biologiskt system som påverkar individens känslor och beteende (Bowlby, 1958), har två viktiga funktioner; den ena är att upprätthålla närhet till sin primära vårdgivare och den andra är att aktivera en vilja att utforska miljön. Att barnet håller sig nära den primära vårdgivaren är viktigt eftersom barnet kan få skydd om fara nalkas och utforskningen av miljön är viktigt för möjlighet att söka efter t.ex. föda, samt framtida frigörelse av beroende av vårdgivaren. Anknytningssystemet är fult utvecklat vid en ålder av 1–2 år och det är beteenden hos dessa, samt lite äldre barn som beskrivs här. För att barnet ska kunna känna sig trygg att utforska miljön behövs en säker bas, utifrån vilken barnet distanserar sig för att undersöka sin omgivning. Den kan utgöras av t.ex. en förälder. Vårdgivaren agerar också som en trygg hamn, vilket spelar en viktig roll både vid närhetssökande och utforskande beteende, eftersom den tillåter en plats för barnet att söka sig till vid upplevd rädsla eller hot, samt ger barnet mod att återigen förflytta sig längre ifrån vårdgivaren för mer utforskande beteende. Eftersom man inom humanpsykologin vet att omvårdnaden har en stor effekt på hur barnets anknytningsmönster utvecklas, har man även inom antrozoologi (vetenskapen om relationer och interaktioner mellan människor och djur) börjat studera samband mellan omvårdnad och hundars anknytning till ägaren. Barn utvecklar en av fyra olika anknytningsstilar, trygg-, ambivalent-, undvikande- eller desorganiserad anknytningsstil. Liknande mönster har setts hos hundar. Ett sätt att mäta anknytningen mellan barnet och modern är genom att utsätta barnet för separation från och återförening med anknytningsfiguren (vårdgivaren). Testet går ut på att separationen ska trigga barnets biologiska anknytningssystem eftersom detta upplevs som en stressande situation. Under testet läggs bland annat focus på beteenden som kan kopplas ihop med närhetssökande och utforskande beteenden under en separation. Testet har modifierats för att kunna mäta anknytning mellan hund och djurägare och kallas separation- och återföreningstest (SRT). Under testet studerar man bland annat den anknutna individens balans mellan närhetssökande och utforskande beteende. I denna studie undersöktes om djurägarens vuxna anknytningsstil (VAS) (trygg vuxenanknytningsstil, undvikande vuxenanknytningsstil, …) och/eller personlighet påverkade hundens anknytningsbeteende i SRT. Till studien användes ett etogram med beteende som använts vid tidigare studier av hundar som genomfört separations och återföreningstest. Djurägarna fick fylla i två enkäter som mätte 1) deras VAS (ASQ, Feeney et al. 1994) och 2) personlighet (BFI, Goldberg 1993). SRT utfördes med 23 privatägda hundar och deras ägare som var registrerade i SLU:s longitudinella projekt ”Mitt liv med hund”. Sammanfattning Framtida studier kan dra nytta av att kombinera fysiologiska mätmetoder i samband med ett SRT och att testa ett större urval. Djurägarens olika personlighetsdrag och VAS behöver studeras vidare för att ta reda på hur de kan påverka anknytningen till hunden. Hypotesen var att djurägarens vuxenanknytningsstil (VAS) och personlighet påverkade hundens anknytningsbeteende i denna studie. Att djurägarens VAS påverkar hundens anknytning har bekräftats i tidigare studier under ett (SRT) men inga studier hittades om djurägarens personlighet påverkade hundens anknytning under ett (SRT). Beroende på vilken VAS (trygg, ambivalent eller undvikande) djurägaren samt personlighetsdrag från big five inventory (BFI) (extrovert, öppen, neurotisk …) att påverka hundens anknytning till djurägaren. Hur ägarna betedde sig under avskedsfasen skiljde sig inte med avseende på varken VAS eller personlighet. Vid återföreningen däremot, pratade mer trygga och extroverta ägare mer med hunden, medan mer distanserade (undvikande) ägare pratade mindre med sina hundar. Hundar med mer ambivalenta ägare verkade uppleva separationen som mest stressfull jämfört med andra hundar. Ett vanligt mått på att hunden har tillgång till en säker bas är att hunden ska börja utforska sin miljö strax efter det att ägaren har kommit tillbaka, Intressant nog, så var det hundar som hade mer neurotiska (personlighetsdrag) ägare som uppvisade mest utforskande beteende under återföreningsfasen. Sammanfattningsvis har studien påvisat att djurägarens personlighet och VAS har en påverkan på hundens anknytningsbeteende gentemot djurägaren. Beroende på vilken personlighet och/eller VAS djurägaren hade uppvisade hunden olika beteenden under avskedfasen, separationen och återföreningen under ett separations- och återföreningstest. Även ägarnas beteende skiljde sig med avseende på deras VAS/personlighet. Hundar med mer ambivalenta ägare verkade uppleva separationen som mest stressfull jämfört med andra hundar. Ett vanligt mått på att hunden har tillgång till en säker bas är att hunden ska börja utforska sin miljö strax efter det att ägaren har kommit tillbaka, Intressant nog, så var det hundar som hade mer neurotiska ägare som uppvisade mest utforskande beteende under återföreningsfasen. Mer studier med fler deltagare behövs för att ta reda på hur VAS och personlighet påverkar hundens anknytningsstil.