Planering för hälsofrämjande grönområden : exemplet Malmvägen i Sollentuna

University essay from SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Abstract: Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts. Bostadsområdet Malmvägen i Sollentuna har valts för studien eftersom det ligger i ett område där förtätning pågår. Malmvägens invånare är också mer socioekonomiskt utsatta än Sollentunabor generellt, vilket är relevant eftersom socioekonomiskt utsatta personer i Sverige i genomsnitt har sämre hälsa än övriga befolkningen. Malmvägenbornas möjligheter till vistelse i grönområden har undersökts genom studier av litteratur och geografisk information, genom inventeringar för att kartlägga omgivande grönområden och kopplingar till grönområden samt genom intervjuer med 43 Malmvägenbor i varierande åldrar. Undersökningarna gjordes för att komma fram till hur Sollentuna kommun genom planering skulle kunna öka den hälsofrämjande vistelsen i grönområden bland boende på Malmvägen. Resultaten av undersökningarna visade att de grönområden som hade störst betydelse för de boende var de närliggande parkerna samt grönytorna vid en närliggande sjö. Även grönområden som utgör välkända besöksmål i Sollentuna men som låg inom längre avstånd besöktes av de intervjuade. Vissa mer närliggande grönområden besöktes dock i liten utsträckning av de svarande. De svarandes största hinder för att vistas i grönområden var otrygghet, långa avstånd, brist på kunskap och information om grönområdena, brist på intresse, brist på aktiviteter i grönområdena samt kyla och dåligt väder. Inventeringar i närområdet visade att skyltning till grönområdena var otydlig eller saknades. Informationsmaterial om grönområdena i kommunen saknades också till stor del. Grönområdena i Malmvägens närområde var till stor del utsatta för trafikbuller, vilket gjorde dem mindre hälsofrämjande att vistas i. Vägar och järnväg skapade också barriäreffekter. I arbetet föreslås att kommunen ska arbeta med att bevara och utveckla de närliggande grönområdena, informera om de grönområden som finns, koppla samman bostäder och grönområden med attraktiva gång- och cykelstråk, välkomna ovana naturbesökare ut i naturen samt locka ut de boende med hjälp av särskilda evenemang under den kalla och mörka årstiden.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)