Var unik! : en litteraturstudie kring stadsprofilering som verktyg vid stadsplanering

Abstract: Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett. Ledande politiker och stadsplanerare har i allt större grad anammat en företagsliknande metod för stadsstyret, ett så kallat entreprenöriellt styre, där målet är ekonomisk tillväxt då industrisektorn inte längre är aktuell som tillväxtskapande källa. Precis som företag saluför produkter har stadsledningar börjat marknadsföra städer och regioner för att stärka konkurrenskraften i en global kontext om investeringar från privata aktörer. För att investeringarna ska löna sig krävs kapitalstarka invånare som kan betala skatt, konsumera samt bidra till stadens image. Malmö har anammat trenden bland forna industristäder och arbetar med varumärkesskapande inriktat mot en identitet som kunskaps- och upplevelsestad. Genomförandet av Citytunneln, en stor infrastrukturell satsning, sågs som en avgörande faktor för stadens fortsatta tillväxt Parallellt med Malmös förändrade identitet, tillväxt och inflytt av kreativa och välutbildade invånare pågår en motsatt trend där de sociala klyftorna inom staden breddas allt mer. Det entreprenöriella styret och fokuset på att locka rätt invånare och besökare till Malmö medverkar till att öka klyftorna i staden och skapa ett utanförskap som i förlängningen är ett demokratiproblem. Parallellt blir det allt svårare att få insyn och medverka i stadsplaneringsprocessen på grund av privata aktörers inblandning. Att mäta framgångsrik stadsplanering i ekonomisk tillväxt blir missledande och Malmökommissionen efterlyser ett bredare synsätt där social hållbarhet är ledordet och investeringar i välfärden får samma prioritet som prestigeprojekt i stil med Citytunneln.