Eco-driving at a haulage company

University essay from Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystem; Linköpings universitet/Tekniska högskolan

Author: Daniel Erlandsson; [2016]

Keywords: ;

Abstract: Examensarbetet genomfördes tillsammans med en transportör med ett eget åkeri, här kallat Transportföretagets Åkeri, som inför arbetet ansåg att det fanns stor potential i sparsam körning. Eftersom ungefär 30 % av utgifterna för ett åkeri i Sverige är bränslerelaterade ansåg Transportföretaget att det fanns kostnader att spara genom en minskning av mängden förbrukat bränsle. Arbetet genomfördes alltså dels för att få svar på om och varför sparsam körning är viktigt för ett åkeri och dels för att hitta arbetssätt och rekommendationer vid arbetet med sparsam körning på ett åkeri. Sparsam körning har i det här examensarbetet avgränsats till de faktorer som chauffören själv kan påverka, alltså inte förbättringar av fordon eller ruttoptimering av nätverket. Först genomfördes en litteraturstudie och ett antal intervjuer med företrädare från andra åkerier som gav en bild av vad sparsam körning är, vad potentialen med sparsam körning är samt hur ett åkeri kan arbeta med sparsam körning. Vidare genomfördes en praktisk studie hos Transportföretaget. Den praktiska delen kartlade dels mjuka värden som bland annat coachning och organisation samt dels gick igenom utmaningen att konstruera en kvantitativ modell för resultatuppföljning. En kvalitativ analys förenade litteraturstudien, intervjuerna och den praktiska studien till rekommendationer i arbete med sparsam körning för ett åkeri. Det viktigaste resultatet är att det finns pengar för ett åkeri att spara. En rimlig reduktion av bränsleförbrukningen bör vara 2-11% beroende på typ av trafik och förarens förutsättningar. Vidare är det viktigt med möjligheten till en rättvis uppföljning av sparsam körning, både för åkeriet men också för chauffören. Investeringar i form av tid genom coachning samt i form av teknik från åkeriets sida måste ställas i relation till bränslebesparingen. Men eftersom bränsleförbrukningen beror på en mängd faktorer som för chauffören inte går att påverka måste en kvantitativ modell för uppföljning byggas. Examensarbetet tar upp exempel på de möjligheter och begränsningar som rör en sådan modell i dagsläget. Till sist måste understrykas att mjuka värden såsom lagar och regler som styr personlig integritet, samarbete med fackförbund och samarbetet mellan coacher och chaufförer är inte bara en styrka utan en nödvändighet för att i slutändan chauffören ska kunna och vilja prestera inom sparsam körning.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)