Är det transporteffektiva samhället i antågande?

Abstract: Samhället behöver begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar, men kan minskas genom mer energieffektiva fordon, förnybar energi och ett transporteffektivt samhälle och framförallt genom en kombination av dessa. Enligt Sveriges miljömål (2022c) ska klimatmålet uppnås utan att äventyra biologisk mångfald, livsmedelsproduktion eller andra mål för hållbar utveckling, exempelvis social hållbarhet. Det transporteffektiva samhället, med ett minskat behov av resor och transporter är grundläggande för att kunna nå klimatmålet, men också det sätt som är mest ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. På lång sikt är det också sannolikt det mest genomförbara sättet i fråga om acceptans och kostnad, även om det transporteffektiva samhället i ett kort perspektiv upplevs svårare att genomföra. Det är framförallt på den kommunala nivån som rådigheten finns och där åtgärderna kan utföras. Men det är stor skillnad mellan kommunal praktik och globala hållbarhetsmål när det kommer till lokala planeringssystem, lagstiftning, ekonomi och administration. Dessutom är det oftast begränsat med resurser på kommunal nivå för att ta itu med stora samhällsförändringar. Uppsatsen ger en aktuell uppdatering i hur långt arbetet för ett tranporteffektivt samhälle kommit i kommunerna, men också vilka hinder de möter i arbetet för en mer transporteffektiv samhällsutformning. Det här görs genom att granska tre kommuner: en storstad, en större stad och en mindre stad. Uppsatsen har dels analyserat kommunernas strategiska dokument och dels har 17 intervjuer gjorts med tjänstepersoner och politiker, men också med ett universitet och en statlig myndighet. Dessutom försöker uppsatsen beskriva vad ett transporteffektivt samhälle är samt vilka aktörer, verktyg och styrmedel som kan bidra till kommunernas arbete för en transporteffektiv samhällsutformning. Intervjuavsnittet ger en aktuell och autentisk bild av kommunernas förutsättningar, utmaningar, skillnader, och inte minst de bästa exemplen från Sverige just nu. Särskilt undersöks de kommunala arbetssätten med bland annat organisering, implementering och styrmedel. Resultatet pekar på att det finns kommuner som tydligt prövar nya idéer och arbetar i riktning mot ett transporteffektivt samhälle. De hade sannolikt inte gjort det i samma utsträckning utan statlig medfinansiering trots att investeringarna kan vara lönsamma på sikt. Här finns således en win-win-situation där statliga pengar kan användas i kombination med lokalkännedom, för att skapa ett mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Dessa erfarenheter bör spridas till de kommuner som ännu inte kommit så långt eller användas för att åstadkomma en hållbar tillgänglighet i andra urbana områden i världen. Nyckelord: Transporteffektivt samhälle, implementering, hållbar mobilitet, hållbar stadsutveckling, trafikstrategier och styrmedel