Fördröjning och rening i urbana dagvattenlösningar : undersökningar av krossmagasin med kolmakadamfyllning i Rosendal Etapp 1 samt Gamla Uppsalagatan 21:20

Abstract: Klimatanpassning av urbana miljöer är en stor utmaning som samhället står inför. Att ta hand om dagvattenavrinning när regnen blir intensivare och flödestopparna större gör att de underdimensionerade ledningsnätet inte räcker till för dessa flöden. Ju mer städer och tätorter förtätas desto mer hårdgjord yta anläggs och det försvårar vattnets möjlighet till infiltration i markprofilen, vilket ökar risken för översvämningar. Detta leder till sämre påfyllnad av grundvattenlagren och att större flöden av vatten leds direkt ut i recipienter, orenat, då det inte finns kapacitet i ledningsnätet att ta hand om allt vatten. Dessa volymer av förorenat dagvatten kan skada ekosystemtjänster i våra vattendrag. Statusen i vattendragen försämras vilket inte enbart strider mot de europeiska vattendirektiven utan är ett stort hot mot vår miljö. Vi måste värna om det vi än så länge kan kalla vår resurs – vårt vatten. Vi måste skapa hållbara dagvattenlösningar där vi långsiktigt anlägger för en god kapacitet i stadsmiljö där hög vattenkvalité efterfrågas. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka föroreningar som biokol kan antas fastlägga när det används i krossmagasin. Kan det fastställas att det sker kan det därigenom bidra med bättre kvalité på det vatten som rinner ut i recipienten och perkolerar genom markprofilen för att fylla på grundvattnet. Kolmakadam, biokol och makadam, kan användas i förstärkningslager under hårdgjorda ytor. Det kan även användas i underjordiska dagvattenmagasin och ger därmed ett maximalt nyttjande av hårdgjorda ytor. Genom litteraturgenomgång och intervju med representanter inom dagvatten-hantering har jag fått ta del av forskning och ämnesspecifik information. Jag har använt två platser i Uppsala där dagvattenutredningar och detaljplaner studerats för att ge exempel på hur kolmakadam skulle gynna de platserna när det gäller rening av dagvatten. Resultatet visar på att det inte går att säkerställa verkningsgraden av adsorption av föroreningar med biokol i urban miljö. Testerna för att ta reda på hur mycket föroreningar som renas ur dagvattnet är sällan gjorda på enbart biokol. De visar även att resultatet ofta är beroende av hur biokolet tillverkats och av vilket material. Svensk forskning inom området är svår att hitta och mer forskning måste utföras.