Privatträdgårdens potential som resurs för gynnande av pollinationssamhällen

Abstract: I detta arbete undersöks hotbilden mot de viktigaste pollinatörerna i Sverige, påverkansfaktorer samt vilka handlingsalternativ som finns för privatpersoner med engagemang i frågan. I dagsläget är många viktiga pollinatörer globalt och nationellt hotade, och därmed också de ekosystemtjänster som vi människor drar nytta av dagligen. Mänskliga handlingar så som urbanisering, effektiviserat jordbruk och ständigt förändrande designtrender för utemiljöer leder i nutid och har historiskt lett till minskade antal gynnsamma livsmiljöer för pollinatörer. Undersökningens två frågeställningar omfattar samspelet mellan pollinerande insekter och omgivningen, samt vilka möjligheter som finns för att använda privatträdgårdar som resurs för hantering av hotbilden mot pollinatörer. För att tackla komplexiteten i problemet lyfts det i arbetet flera olika perspektiv, påverkansfaktorer och områden i samhället där åtgärder kan implementeras för att skapa fler gynnsamma livsmiljöer för pollinerande insekter. Utifrån en litteraturstudie samt en kompletterande intervju med ett trädgårdsföretag, har pollinatörers ekologi, biologisk mångfald kopplat till olika landskapsfaktorer, urbanisering och dess följder, samt design och förvaltning av privatträdgårdar undersökts. Resultatet av undersökningen visade att pollinerade insekter, i detta fall honungsbin, vildbin, fjärilar och blomflugor, reagerar starkt på förändringar i markanvändning, då det kan leda till att flera av deras naturliga livsmiljöer försvinner. Specialiserade pollinatörer som har specifika krav på omgivningen är extra utsatta när naturliga livsmiljöer och biologisk mångfald minskar i landskapet, och kan då ha svårt att överleva. Resultatet ledde till slutsatsen att det vid gynnande av pollinerande insekter är centralt med biologisk mångfald, urbana gröna nätverk, stödjande av livscykler, minskad intensitet gällande skötsel och hantering av utemiljöer, samt kunskapsspridning. Privatträdgårdar i urbana miljöer lyfts i arbetet som en möjlig resurs för pollinerande insekter när många av de naturliga livsmiljöerna har försvunnit, men resultatet visar också att möjligheten att använda denna resurs bygger helt och hållet på den enskilda individens kunskap, intresse och engagemang i frågan. Studien lägger därför fram argument och förslag på åtgärder för att främja pollinatörsgynnande miljöer i privatträdgården, dels för att inspirera privatpersoner till att agera, dels för att inspirera trädgårdsbranschen och myndigheter till tydligare kommunikation med allmänheten gällande biologisk mångfald. Åtgärderna behandlar årstidsplanering, växtval och praktiska åtgärder i trädgården. Resultatet anses vara av betydelse för samhället, arbetet med den biologiska mångfalden, och samspelet mellan människa och natur.