Metsä-Serla, Norske Skog och Södra Cell : ägarstrukturer i förädlingsföretag till skogsägarföreningar

Abstract: Inom skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning. Uppsatsen behandlar tre former av ägarstrukturer i kooperativa dotterbolag. Den bygger på en jämförelse av Södra Cell AB, Metsä-Serla Oy och Norske Skog AS. Uppsatsens fallföretag är verksamma inom pappers- och massasektorn, som kännetecknas av konjunkturkänslighet och tidvis överproduktion. Företagen är stora aktörer på den internationella marknaden och därmed utsatta för hård konkurrens. Dessa faktorer medför, tillsammans med att pappers- och massaindustrin baseras på högteknologi, att företagen har behov av stort kapital. För att klara av investeringar och kunna utveckla ett företag krävs riskkapital. I ett företag kommer den stora delen av riskkapitalet från dess ägare. Beroende på vilka ägarna är har företaget olika lätt att generera kapital. Ägarstrukturen är med andra ord grunden i företagets kapitalanskaffning och därmed dess framgång. Sammansättningen av ägare avgör också ett företags inre effektivitet. En förändring av ägarstrukturen i ett kooperativt företag medför konsekvenser för medlemmens intressen att äga, styra och nyttja sitt företag. Studien syftar till att analysera vilka konsekvenser de tre formerna av ägarstrukturer i kooperativa dotterbolag respektive intresseföretag medför för medlemmen. Uppsatsens syfte är relaterat till följande problemställningar: 1. Vilka konsekvenser för medlemmen följer av ägarstrukturen i de tre fallföretagen – konsekvenser som påverkar medlemmens intressen att äga, styra och nyttja företagen? 2. Vilken ägarstruktur är effektivast för ett företag? Kan splittrat ägande medföra interna problem i styrning och beslutsfattande, vilket påverkar effektiviteten? 3. Hur betydelsefull är ägarstrukturen för ett företags framgång? Skiljer sig företagens utveckling, och har deras framgång en grund i ägarstrukturen? Den teoretiska ramen i uppsatsen består av fyra delar; äganderättsteori, kooperativa medlemsroller, ägarstrukturer och ägaridentiteter. Teorin mynnar ut i en analys med hypoteser kring problemställningarna. I empirin undersöks huruvida dessa hypoteser stämmer med verkligheten. Fallstudierna gjordes genom kvalitativa intervjuer med personer inom respektive företag. En förändring av en ägarstruktur har alltid konsekvenser för de ursprungliga ägarna. Om ett kooperativ tar in externa ägare i någon del av verksamheten, försvinner medlemmens avnämarintresse i stort sett. Ju längre fram i förädlingen företaget befinner sig från medlemmens verksamhet desto mer överväger kapitalavkastningsintresset för medlemmen. I dessa förädlingsled är även kapitalbehovet stort. Därmed uppkommer ingen större förändring för medlemmen, om externa delägare bjuds in i förädlingsleden. I insamlingen av råvara och det första förädlingsledet är den traditionell ägarstruktur effektiv.Externa delägare gör att styrningen av företaget blir effektivare, då företagsledningen får signaler inte bara från lojala medlemmar utan från olika ägarkategorier, som reagerar olika på företagets utveckling. Större interna konflikter uppkommer inte så länge företaget styrs på ett ekonomiskt rationellt sätt. En jämförelse av fallföretagens utveckling under de senaste fem åren visar att utvecklingen skiljer sig åt. De företag, som är externt bolagiserade och börsintroducerade, har haft tillgång till kapital och möjlighet att växa.