Mykotoxiner i foder till häst

Abstract: Mykotoxikos är ett samlingsbegrepp för sjukdomstillstånd orsakat av förgiftning med mykotoxin, ett gift producerat av mögelsvampar. Det finns flera olika potentiellt patogena mögelsvampar som kan kontaminera grödor under tillväxt, skörd och lagring och därmed utgöra en hälsorisk för djur som äter dessa grödor. Det finns dock en skillnad i känslighet för toxinerna mellan olika djurarter och hur mottagliga de är för olika toxiner och därmed vilka symtom som uppstår. Denna litteraturöversikt har som syfte att undersöka olika mykotoxiners hälsoeffekt hos hästar, de olika mykotoxinernas prevalens i hästfoder och hur hästar skulle kunna skyddas mot de eventuellt negativa effekterna som toxinet har. Litteraturöversikten har visat ett brett fokus i genomförda studier. Studierna skiljer sig åt i vilka toxiner, djurslag och fodervarianter man undersökt. Det är även en stor geografisk spridning på studierna. Ett av de vanligaste förekommande toxinerna är deoxynivalenol (DON). Detta toxin verkar dock ha en låg effekt på hästars hälsotillstånd där de flesta studierna framförallt rapporterar aptitförlust som symtom. I kombination med toxinet zearalenon (ZEN) har man dock sett att DON kan hämma hästars perifera mononukleära celler in vitro. Zearalenon (ZEN) ensamt har visats minska motiliteten och påskynda akrosomreaktionen hos hingstars sperma vilket har en fertilitetssänkande effekt. Andra mer allvarliga symtom har visats uppstå vid förgiftning med lolitrem B och ergovaline. Dessa båda toxiner har visats ge neurologiska symtom efter fyra till nio dagar. Även roquefortin C har visats ha en negativ inverkan på nervceller. Mer diskreta symtom har uppstått hos hästar som ätit ergot som innehåller alkaloider. Där rapporteras symtom som svullna ben, svullen öronspottkörtel, stelhet, hälta och vattnig avföring. En av studierna har rapporterat dödsfall orsakat av förgiftning med fumonisin B1 (FUM). Studien visar på ett eskalerande händelseförlopp som börjar med ökad salivering och svettning, apati och ataxi. Detta följs av förlorad djup känsel, dilaterade pupiller och död inom 24 timmar från de första symtomen. Fodertillsatser såsom mineralföreningar, natriumbentonit och glukomannan-polymer har visats kunna binda till vissa mykotoxiner och har därmed en teoretisk möjlighet att förhindra mykotoxikos. Däremot finns få studier som undersöker den faktiska effekten in vivo. Flera studier visar att toxiner ofta finns i låga doser i alla foder. Där varierar vilken variant och halt av toxin. De är dock inte synliga för blotta ögat om det inte finns en kraftig mögeltillväxt vilket kan göra mykotoxikos svårare att förebygga. Fler studier skulle behöva genomföras för att få en mer enhetlig bild av prevalens av toxiner och för att på ett mer effektivt sätt kunna förhindra effekten av mykotoxiner hos hästar.