Den post-pandemiska staden : covid-19 och möjliga effekter av nutida svenska stadsbyggnadstrender

Abstract: Denna litteraturstudie undersöker om man bland forskare och experter håller det sannolikt att Covid-19 kan förväntas påverka nutida stadsbyggnadstrender då rådande pandemi medfört en högre grad av distansarbete samt potentiellt förändrade flyttmönster och boendepreferenser. Tidigare trender som på ett nationellt och globalt plan har varit aktuella är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet med fokus på klimatet men pandemin kan ha belyst vissa krav om att framtida städers utformning måste prioritera folkhälsan, detta kan kollidera med den aktuella trenden förtätning. Med hjälp av bland annat översiktsplaner från Malmö, Göteborg och Stockholm går det att urskilja att täta, multifunktionella stadsdelar, utvecklade gång- och cykelnätverk samt grön infrastruktur är nutida trender. Dessa trender går även att finna internationellt och det är svårt om dessa trender kommer att förändras i och med pandemin. Vissa forskare och experter tror att dessa trender kommer få ännu mer fokus och ett fåtal tror att trender som utglesning kan förekomma. Det finns en rädsla för att de kontor som idag fyller stadskärnorna i samtliga av Sveriges storstäder kommer stå tomma men undersökningen kan inte urskilja om behovet av kontorslokaler kommer att minska efter pandemin. Dessa lokaler kan få andra syften eller ny design som främjar folkhälsan. När det gäller den framtida bostaden kan man se vissa flyttmönster som tyder på att storstadsregioner tappar invånare och att fler söker efter villor under pandemin. Men om detta är en ny grön våg eller en temporär trend går ännu inte att fastställa. Det enda man kan säga är att isoleringen till följd av pandemin har fått människor att omvärdera sin omgivning och behovet av grönytor.