Kvalitetsutvärdering för operationell och strategisk verksamhetsutveckling av offentliga grönytor : en studie med utgångspunkt i NGSA Nordic Green Space Awards kvalitetsramverk

Abstract: Nordic Green Space Award, (NGSA), var en kvalitetsutmärkelse, ett nätverk och ett kvalitetutvärderingsramverk (Lindholst et al. 2016). Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken syn NGSA’s ramverk har på kvalitet, med målet att förstå om NGSA´s kvalitetsramverk kan användas som operationellt eller strategiskt verktyg för styrning och utveckling av grönytor i staden. Detta givet de utmaningar grönyteförvaltarna står inför idag. I uppsatsen diskuteras NGSA syn på kvalitet och kvalitetsutveckling med hjälp av litteraturstudien. En jämförelse med Green Flag Award, ett annat kvalitetutvärderingsverktyg och utmärkelse för parker utförs även. Strategiska aktiviteter och styrning och ledning av grönytor innebär att utveckla dess tjänster och funktioner långsiktigt med fokus på att skapa värde för användare (Randrup, Shelley & Jansson 2020; Dempsey & Smith 2014, Jansson et al. 2020b). Givet denna definition, är GFA ett mer lämpligt verktyg att arbeta med strategisk kvalitetsutveckling av grönytor i kommunal miljö än NGSA. GFA frågar kring parkens styrdokument, liksom förmågan att förstå och sätta användarnas behov i fokus och hur parken arbetar systematiskt med kvalitetsutveckling. NGSA ställer inte lika tydligt frågor kring förståelse och anpassning av grönytan efter användarnas behov. Syftet med NGSA var att jämföra högkvalitativa parker och därmed skapa inspiration till förbättring, men NGSA ställer inga frågor kring hur detta arbete skall bedrivas (Lindholst et al 2016). Grönytecheferna i Nordic Urban Green Space Survey uttrycker ett behov av ett strategiskt helhetsgrepp för förvaltningen av grönytor i staden liksom samarbete kring metoder och verktyg (Randrup, Svännel & Sunding 2020). Kan GFA vara ett sådant verktyg och samarbete? Många utmaningar som grönytecheferna står inför idag är relaterade till utkomsten av planeringsprocessen. Exempel är konnektivitet, grönstruktur, multifunktionalitet och att möta användarnas mång facetterade behov trots reducerad storlek på grönytor (Randrup, Svännel & Sunding 2020). NGSA tar ett större perspektiv än GFA och ställer ett flertal frågor relaterade till utkomst av planeringsprocessen och kring design och estetisk utformning av parken. NGSA fokuserar därför på frågor relaterade till place-making processen. Där place-making, är processen relaterat till skapandet eller designen av en plats, liksom planeringsprocessen (Jansson et al. 2020b). Den andra huvudprocessen i landskapsprofessionen är upprätthållande av en plats, eller placekeeping processen, vilken GFA i huvudsak fokuserar på. NGSA följer även upp på place-keeping processen, men inte lika omfattande som GFA gör.