Dairy cow copper status in molybdenum rich areas : focus on copper excretion in faeces, urine and milk

Abstract: Koppar (Cu) är ett essentiellt spårämne med flertalet funktioner hos idisslare men både över- och underutfodring kan ha negativa effekter på djurets hälsa och produktion. Utöver det interagerar Cu med andra mineraler i våmmen vilket minskar tillgängligheten av Cu i tunntarmen. En av de mest avgörande antagonisterna för kopparupptag är molybden (Mo) som tillsammans med svavel (S) binder till Cu och bildar olösliga komplex. Molybden överförs från jord till gräs vilket resulterar i höga molybdenkoncentrationer i foder som är skördat från molybdenrika jordar. Högplatåerna kring Falköping är ett sådant område och för att motverka den inhiberande effekten av Mo tillförs extra Cu till mjölkkofoderstater i området. Idag är leverprover den vanligaste metoden för att utvärdera kopparstatus, antingen från leverbiopsi eller från slaktade djur. En metod för att utvärdera Cu status som kan implementeras i rutinskötsel av mjölkkor i områden med molybdenrika jordar hade varit ett viktigt verktyg för att säkerställa korrekt utfodring av Cu. Målet med denna studie var därför att utvärdera och jämföra kopparstatus på mjölkbesättningar i Falköpingsområdet med höga och låga molybdenkoncentrationer i fodret. Fokus i detta masterarbete var på Cu som utsöndras via träck, urin och mjölk då dessa metoder skulle vara möjligt att genomföra som del av rutinskötsel i mjölkkobesättningar. 10 mjölkgårdar i Västra Götaland valdes ut för att delta i studien baserat på molybdenkoncentrationen i hemodlat grovfoder. 5 av gårdarna hade högt (HI) molybdeninnehåll (≥ 5 mg Mo/kg ts) och 5 av gårdarna hade lågt (LO) molybdeninnehåll (≤ 1.2 mg Mo/kg ts) i grovfodret. På varje gård provtogs 5 kor på träck, urin och mjölk. Proverna analyserades för kopparkoncentration. Utöver detta provtogs även allt hemodlat foder för mineralinnehåll och en endagars foderstatskontroll genomfördes för att skatta dagligt foderintag, inklusive mineraler. Kopparkoncentrationen i proverna jämfördes med intag samt analyserades för korrelationer. Kopparkoncentrationen i både träck (FCu) och urin (UCu) påverkades av intaget av Cu, dock inte av molybdenintaget. Kopparkoncentrationen i mjölk (MCu) påverkades varken av koppar- eller molybdenintag. Inga prover visade någon skillnad mellan gårdar som var HI eller LO, troligen till följd av lägre kopparutfodring än förväntat. Träckprov har i denna studie visat sig har störst potential för att användas som ett verktyg att utvärdera kopparupptag hos mjölkkor men vidare forskning är nödvändig för att bekräfta dess korrelationer med kopparstatus.