Tidig höjdutveckling av lignoser i landskapsplanteringar : en jämförande studie av Vindarnas Park i Lund och landskapslaboratorierna i Alnarp och Snogeholm

Abstract: En viktig aspekt för att kunna arbeta med vegetation är att förstå dess utveckling över tid. Att kunna förutspå tidig höjdutveckling i landskapsplanteringar är särskilt viktigt genom att det är avgörande för att skapa interiör och volym. För att beskriva sambandet mellan höjd och ålder i skogsbestånd används höjdutvecklingskurvor. Sådana kurvor för svensk förhållanden började utvecklas under 1900-talet av produktionsforskare vid dåvarande Skogshögskolan. Kurvorna skapades för de vanligaste inhemska trädarterna. Fokus för dessa kurvor har varit på användning i produktionsskogar där syftet är att underlätta dess skötsel och planering. Därav börjar ofta dessa kurvor från och med att bestånden är mellan 10 till 20 år gamla och därav saknas information om arters tidiga höjdutveckling. Syftet med denna rapport är att öka förståelsen och kunskapen om arternas naturliga höjdutveckling för att i framtiden kunna utforma hållbara flerskiktade landskapsplanteringar. Målet är att analysera datan från inventeringarna och ta fram medelvärde och konfidensintervaller för flertalet lignoser i vardera park, för att sedan jämföra höjdutvecklingen av arter som förekommer på två eller flera av platserna med varandra samt att sammanställa medelvärde och konfidensintervaller för förväntad höjdutveckling per år oberoende av vilken plats de förekom i. Resultatet av höjdutvecklingen för Vindarnas Park presenteras i Figur 10 , för Alnarp i Figur 11-13 och för Snogeholm i Figur 14 . Resultatet av jämförandet av höjdutvecklingen hos platserna presenteras i Figur 15 och i Figur 16 presenteras en sammanställning av den förväntade årliga medeltillväxten för de arter som förekommer på två eller flera platser. Slutsatsen av denna rapport visar på att arterna har snarlik höjdutveckling oberoende vilken av dessa tre platser de återfinns i, med undantag för ett fåtal arter. Det är dock svårt att i efterhand härleda och kontrollera vilka faktorer beroende på plats, utformning och förvaltning som har haft en påverkan på tillväxten. Resultatet i Figur 16 är tänkt att kunna användas som en estimering av den tidiga höjdutvecklingen vid anläggning av parker som innebär snarlika ståndorter som rapporten berör för de arter som förekommer i diagrammet.