Hur mår vi bra av en gågata? : faktorer som påverkar den mentala hälsan och upplevelsen bland stadens hårdgjorda miljöer, med gågatan i fokus

Abstract: De senaste 200 åren har städer blivit majoriteten av människans boendemiljö, både globalt och i Sverige. Att bo i en stad idag innebär en ökad risk för både fysisk och mental ohälsa. Stadsplaneringen kan bidra till att minska risken, genom att ta hänsyn till faktorer som bidrar till ett ökat välbefinnande i staden. Med gågatan som exempel undersöker följande studie faktorerna som påverkar människans mentala välmående i staden. Genom en litteraturstudie i samband med en observations- och enkätundersökning undersöks människors uppfattning av stress, ljudbild, upplevd trygghet, allmänt mående och skönhet i olika miljöer i staden, med fokus på gågator. Resultaten tyder på att faktorer som uppfattas vara bra för den mentala hälsan och efterfrågas hos gågator är en ökad grönstruktur som träd och buskar, vacker arkitektur och markbeläggning, dekoration så som vimplar och ljusslingor samt sociala miljöer som caféer, pubar och restauranger. Bilismen och trafik är en faktor man vill se mindre av i städer och är den beståndsdel i stadsmiljön som mest negativt skapar både försämrad mental och fysisk hälsa. Ett större antal människor på en plats skapar stress, medan en frånvaro av människor skapar en otrygghet och även mörka platser upplevs som otrygga. Med en bra belysning kan platsen istället skapa ett mentalt välmående och en ökad trygghet. Gågatan har som miljötyp och rumslighet möjlighet att skapa en förbättrad mental hälsa bland städers invånare och kan, utöver rena grönstrukturer, påverka välmåendet i stadsmiljöer positivt. Samtidigt krävs det en medvetenhet och ett aktivt arbete att skapa dessa gågator för välmående.