Fjäderplockning hos värphöns och dess relation till beläggningsgrad i olika inhysningssystem

Abstract: Majoriteten av alla dödsfall hos värphöns beror på fjäderplockning med efterföljande kannibalism. Fjäderplockningsbeteendet innebär ett mycket stort problem för äggnäringen eftersom det både påverkar fåglarnas välfärd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt äggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fåglar vars fjäderdräkt förstörts kräver mer foder för att bibehålla normal kroppstemperatur. Fjäderplockning är ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrågan på billiga ägg ökar tvingas lantbrukarna hålla fler fåglar på samma ytor. Detta har medfört att beläggningsgraden i stallarna har ökat vilket har bidragit till att fjäderplockningsbeteendet uppvisats mer frekvent, oberoende av om fåglarna hålls i bur eller i frigående system. Syftet med litteratursammanställningen var att belysa hur beläggningsgraden påverkar risken för uppkomsten av fjäderplockning hos värphöns i olika inhysningssystem, och om det går att dra några generella slutsatser vad gäller den optimala beläggningsgraden utifrån den vetenskapliga litteraturen. Det finns många faktorer som har föreslagits ge upphov till fjäderplockning och forskare har kommit fram till att det ofta är många faktorer i kombination som utlöser det. Höns har behov av att utföra sina naturliga beteenden, såsom att sandbada, söka föda och picka och sprätta med fötterna på marken, och när de inte får utlopp för dessa behov kan de riktas om och förändras. I många av studierna som granskats har hönsen fråntagits möjligheten att utföra ett eller flera av dessa beteenden, vilket ofta har resulterat i fjäderplockning. Dessutom har andra förhållanden i miljön varierat mellan studierna, såsom ljusintensitet och mänsklig kontakt. Ljusintensiteten har visat sig ha stor betydelse för fåglars aktivitet och mänsklig kontakt medför stress som i värsta fall kan leda till systematiska fel i forskningsresultaten. I samtliga av de studerade publikationerna har beläggningsgraden i stallarna haft betydelse för uppkomsten av beteendet så till vida att om beläggningsgraden har ökat har även fjäderplockningsbeteendet setts öka hos fåglarna. Beläggningsgraden har stor betydelse för fåglarnas välfärd. Hönsen får svårt att upprätthålla en hierarkisk rangordning då många individer lever tätt tillsammans, vilket resulterar i stress, frustration och aggression. Detta kan vara startpunken för fjäderplockningsbeteendet och samtliga granskade studier har påvisat att en lägre beläggningsgrad minskar risken för fjäderplockning, oberoende av inhysningssystem.