Det urbana sjukhuset och den postindustriella staden : drivkrafter och argument bakom en rumslig integration av nya sjukhusområdet i Malmö

Abstract: Sjukhuset som institution och sjukhusområdet som plats har under en lång tid vänt sig aningen inåt från resten av staden men under de senaste 20 åren har en trend med visioner om att integrera sjukhusområden mer i staden vuxit fram. Teorier framhäver en sammanflätning av universitet, sjukhus, näringslivet som viktiga delar i en regional tillväxtpolitik som syftar till att skapa konkurrenskraftiga och innovativa regioner i en postindustriell kunskapsera. Teorier om det offentliga rummet betonar ord som gemensamhet, öppenhet och tillgänglighet men samtidigt beskrivs tendenser där det offentliga rummet snarare beskrivs som en arena för att skapa innovation och tillväxt. Samtidigt lyfter teorier om evidensbaserad design den fysiska utemiljöns påverkan på patienternas hälsa. Med Nya sjukhusområdet i Malmö som fallstudie undersöker denna studie drivkrafter och argument bakom visionerna om ett sjukhusområde integrerat i staden. En ökad närvaro av universitet och företag inom livsvetenskapsnäringen har som en del av stadens arbete med att omvandla sig till kunskapsstad etablerats på området och byggandet av citytunneln ger sjukhusområdet en central roll i Öresundsregionen. Dessutom bedrivs ett arbete med att skapa vårdande utemiljöer utefter evidensbaserad design och miljöpsykologisk forskning som ofta betonar det urbana och stadsmässiga som sämre miljöer för återhämtning jämfört med naturen. För att undersöka detta har planerings- och visionsdokument från Malmö Stad och Region Skåne analyserats i en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på mål att uppnå synergieffekter mellan universitet, sjukhus och näringsliv vilket delvis förväntas ta fysiska uttryck i stadsrummet och påverkar diskursen kring det offentliga rummet. Detta kan i sin tur ses som en del av en nyliberal diskurs och en regional tillväxtpolitik som syftar till att skapa konkurrenskraftiga regioner i kunskapsekonomins era. En viss konflikt mellan ett ökat stadsliv på området och möjligheten till vårdande utemiljöer identifieras. Samtidigt lyfts stadsintegrationen som en möjlighet för att minska områdets barriäreffekt i staden och öka den upplevda tryggheten, orienterbarheten och tillgängligheten på området för patienter, besökare och personal.