Minskning av matsvinn i hushållen: olika analysmetoder, liknande resultat : en litteraturstudie

Abstract: Minskning av matsvinn är ett av delmålen i FN:s Agenda 2030, en handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle. Globalt ska matsvinnet halveras per person i butik och konsumentled och minskas längs hela livsmedelskedjan till år 2030. Matsvinn har en hög påverkan på miljön, koldioxidavtrycken, vattenfotavtrycken, markanvändningen samt den biologiska mångfalden som påverkas genom tillverkning av mat som slängs, vilken enligt FAO är en tredjedel av all mat som årligen tillverkas i världen. Arbetets syfte var att genom en litteraturstudie samla in och kartlägga åtgärder som antingen har testats eller implementerats för att minska hushållens matsvinn, med fokus på åtgärder som har visat sig vara effektiva i att minska matsvinnet, samt tidsperioden minskningen var påvisat. Kartläggningen skulle svara på frågorna: Kan hushållen minska mängden matsvinn? Hur lång tid tar det för att minskningen ska synas? Kan minskningen behållas under en längre period? Det finns inte en allmän godtagen definition för livsmedelsavfall i litteraturen, experterna är inte helt överens om vad som ska ingå i en sådan definition. Oftast väljer artikels författare att förklara hur de definierar matsvinn i deras studie/artikel, om dricka och/eller oätbara beståndsdelar ingår i undersökningen. Det finns inte heller en standardmetod för mätning av matsvinn, vilket kan leda till resultat som inte går att jämföra, svårigheter i att dra slutsatser och att följa trender. Hushållens livsmedelsavfall mäts genom fem olika metoder: enkät, köksdagbok, avfallsrevision, vägning och användning av indirekt data. Det finns ingen metod som anses vara bäst och även om samma mätningsmetod används flera gånger kan resultatet variera på grund av skillnader i protokollen som används. Hushållen anses stå för den största delen av livsmedelsavfallet, år 2019 ansvarade hushållen för 61% av det totala livsmedelsavfallet i världen. I EU ansvarade hushållen för 53% av det totala livsmedelsavfallet år 2020, vilket motsvarade 70 kg per person. Artiklarna som granskades i detta arbete var studier om hushållens matsvinn från flera länder med olika åtgärder samt under olika långa perioder. Utifrån de granskade studierna visar resultatet att hushållen kan minska mängden matsvinn, det tar minst en vecka för att minskningen ska märkas men den syns tydligast efter 3 veckor. Hushållen kan behålla minskningen av matsvinn och fortsätta med den 5 veckor efter att åtgärden har genomförts, men den avtar efter 8 veckor. Minskningen beror främst på beteendeförändring hos hushållen. För att resultatet skulle vara pålitlig behövs att fler studier granskas, främst studier med kontrollgrupp, vars mätningar innehåller både det flytande och det fasta livsmedelsavfallet (både det oundvikliga och det onödiga) samt studier som pågår under längre perioder och följs upp efter flera månader.