Publika trädgårdar under glas : en jämförelse av dåtida och nutida syften samt nyttjanden

Abstract: De praktfulla vinterträdgårdarna kommer från en svunnen tid men än idag smyckar några få våra publika parker och trädgårdar. Därför ämnar detta arbete uppmärksamma variationen av inglasade offentliga rum, deras ursprung såväl som utformning och nutida nyttjande. Arbetet syftar även till att undersöka botaniska trädgårdars växthus och huruvida dessa skiljer sig från övriga. I studien jämförs därmed fyra skilda offentligt inglasade miljöer i Sverige och Danmark för att kunna utvärdera en generell helhetsbild. För platsstudierna gjordes kvalitativa analyser med kompletterande intervjuer samt litteraturstudier inom ämnet. De botaniska trädgårdarna skiljer sig främst då växtsamlingarna väljs utifrån särskilda kriterier, vars information även lagras i databaser. Vidare skiljer sig nyttjandet av de inglasade trädgårdarna då de botaniska verkar som institutioner vilka ska bistå forskning och utbildning inom ämnet botanik och samtidigt ämnar bilda allmänheten. Generellt nyttjas vinterträdgårdarna i enlighet med deras initiala syfte, med undantag av sådana som tidigare var slutna och först på senare blivit publika. Samtliga glaskonstruktioner har en symmetrisk utformning inspirerad av Joseph Paxtons Crystal Palace från 1851, även om de fysiskt ser väldigt olika ut. I urvalet förekom avvikelser, så som Vinterhaven i Glyptoteket, vilket tydligt skiljer sig från resterande inglasade offentliga trädgårdarna. Det är till stor del denna variation som gör undersökningen intressant och detta bör vara en drivkraft för fortsatt arbete av deras bevarande.