Workers in the gig economy: employees or self-employed? - A comparative study on the concept of employment in the “gig economy”, focusing on Sweden and the United Kingdom

University essay from Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Abstract: Syftet med denna uppsats är att ge en överblick över det nya, men snabbt växande, konceptet crowdsourcing. Konceptet kan enkelt beskrivas som en åtgärd att ta en uppgift som vanligtvis utförs av en utsedd arbetspresterande part (vanligtvis en anställd) och outsourca denna till en odefinerad, anonym och generellt stort grupp av människor i form av en ”öppen inbjudan”. Marknaden har under det senaste decenniet exploderat med företag som marknadsför sig som plattformar som möjliggör crowdsourcing. Uber är kanske den mest kända av dessa. Individer ansluter sig till Uber eller andra crowdsourcingföretag som oberoende uppdragstagare eller egenföretagare i hopp om att tjäna pengar. Problemet som uppstår i denna situation är att många av dessa företag är mer än bara plattformar som möjliggör crowdsourcing. De blir en tredje part i det avtalsförhållande som uppstår mellan den som outsourcar, och den arbetspresterande parten. Ofta har de ett stort inflytande över genomförandet av de tjänster som erbjuds via plattformen och den ersättning som utgår. Detta gör att det avtalsförhållande som uppstår avviker från vad som anses normalt för en oberoende uppdragstagare eller egenföretagare. Ett ytterligare syfte med denna uppsats är således att undersöka möjligheten att bemöta dessa nya förhållanden genom att applicera arbetstagarbegreppet. Är de som utför jobb genom dessa företag verkligen egenföretagare och oberoende uppdragstagare eller blir begreppet missbrukat i syfte att kringgå tvinga lagstiftning och kollektivavtal? Resultaten från denna uppsats visar tecken både för och emot denna fråga. I svensk lagstiftning är arbetstagarbegreppet väldigt brett och visar prov på en stor anpassningsförmåga. Frågan är dock hur skydd ska regleras för de som faktiskt är egenföretagare. Arbetsrättslig lagstiftning och de skydd som medföljer förutsätter att en arbetspresterande part generellt är en arbetstagare. Med en växande andel egenföretagare ökar också risken för en större del av befolkningen. Resultaten i uppsatsen visare vidare att arbetstagarbegreppets anpassningsförmåga kanske inte är den springande punkten, utan att fokus även bör läggas på att identifiera arbetsgivarens funktion, sprida risken mellan parterna och även hitta andra sätt att anpassa marknaden efter nya utvecklingar.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)