Vilken metod är effektivast för fångster av fyrtandad rapsvivel i kål och raps?

Abstract: Odling av frilandsgrönsaker står inför många utmaningar. För svenska kålodlare har det på senare år uppkommit problem med skadegöraren fyrtandad rapsvivel, Ceutorhynchus pallidactylus (Marsh.) (Coleoptera: Curculionidae). Larverna av C. pallidactylus gnager gångar i huvudet och gör de otjänliga för konsumtion. Jordbruksverket övervakar skadegöraren i kål- och rapsodling och är del i arbetet inom integrerat växtskydd. Bevakningen skiljer sig åt, där gulskålar som fångstmetod används i raps och gula klisterfällor i kål. Syftet med detta arbete är att jämföra dessa olika fångstmetoder och fastställa vilken som är lämpligast som indikator på inflygning av C. pallidactylus i kålodling samt att kartlägga aktiviteten av C. pallidactylus och förknippa den till de nya skadorna som har observerats i kål. Försöket genomfördes i västra Skåne i fem raps- respektive fem kålfält med båda fälltyperna. Fångsterna avlästes en gång i veckan och avläsningen pågick mellan veckorna 14–30 i kål och mellan 15–23 i raps. De nya skadorna kunde bekräftas vara orsakade av C. pallidactylus genom insamling av larver som DNA-sekvenserades. Veckosammanställningen av fångsterna visar på att inflygningen börjar när maxtemperaturen överstiger 12 °C. Höga fångster observerades vid två olika tillfällen, en tidigare under säsongen och en något senare vilket tyder på hög aktivitet vid äggläggning samt när den nya generationens vivlar kläcks. Gällande val av fälltyp vid bevakning visar resultaten en signifikant högre fångst med gulskål än med gul klisterfälla, där gulskålen fångar två och en halv gång fler C. pallidactylus.