Temporära platser : ett verktyg för invånare att utveckla sin närmiljö

Abstract: Temporära platser - alternativ användning av en plats under en begränsad tid - har under senaste åren varit ett sätt för planerare att snabbt tillgodose behovet av mötesplatser i stadens offentliga rum. Den starka urbaniseringen, ökade klyftor och klimatförändringar medför att behovet av inkluderande offentliga miljöer, som alla i staden har tillgång till, ökar. Invånares möjlighet att vara delaktiga i stadens utveckling och gestaltning har under de senaste tio åren blivit en allt viktigare fråga för beslutsfattare. Medborgardialog kan användas som ett verktyg för att ge ökat inflytande och bidra till ökad hänsyn till den lokala miljön. Genom att bjuda in medborgarna i planeringsprocessen kan användning, aktiviteter och behov kartläggas i ett tidigt skede. Denna uppsats undersöker temporära platser som tagits fram med hjälp av medborgardialog som metod för att involvera framtida användare. Det temporära ger tillfälle att testa idéer som kanske hade varit svåra att genomföra om det hade varit en permanent gestaltning. Uppsatsen består av två delar, en litteraturstudie samt en fallstudie innehållande intervjuer och observationer. Den syftar till att undersöka hur temporära platser kan användas för att öka medborgar- inflytandet i utvecklingen av staden. Uppsatsen undersöker även olika metoder för medborgardialog och hur dessa kan användas i arbetet med temporära platser. I uppsatsens litteraturstudie lyfter vi inledningsvis en diskussion om det offentliga rummet idag, hur det är präglat av olika samhällsförändringar, invånares möjlighet att forma den offentliga miljön och vikten av en levande stad. Vidare behandlar uppsatsen temporära platser, hur de har varit ett sätt att möta förändring genom tiderna samt problematiserar användningen av temporära platser. Avslutningsvis tar litteraturstudien upp medborgardialog som metod för att involvera invånare i utvecklingen av staden samt olika metoder och exempel på projekt där medborgardialog har använts. I fallstudien undersöker vi två platser - Jubileumsparken i Göteborg och Vänskapstorget i Malmö. De båda platserna är temporära och har tagits fram med hjälp av medborgardialog. Platsbesök, observationer och intervjuer har genomförts. De intervjuade är Jan Liesegang, arkitekt som arbetat med Jubileumsparken och Felicia Fredriksson, verksamhetsledare och beställare för Vänskapstorget. I den avslutande diskussionen diskuteras fallstudiens resultat kopplat till litteraturstudien. Fallstudien visar att medbordialog, i arbetet med temporära platser, kan öka invånarnas delaktighet i stadens utveckling och gestaltning. I projektet Vänskapstorget kunde deltagarna bidra med konkteta förslag och påverka gestaltningen. I Jubileumsparken fick invånare vara med att bygga på plats och komma med idéer som inspirerade arkitekterna till parkens utformning. Vidare visar studien att det behövs olika metoder för att se till mångfalden av behov i staden. Avslutningsvis tror vi att temporära platser, som metod för att involvera invånare i stadens utveckling, kommer att hålla i sig under en lång tid framöver.