Hur påverkas uppkomsten av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) av olika bearbetningsstrategier under hösten? : How is the emergence of black-grass (Alopecurus myosuroides Huds.) influenced by different mechanical strategies during the autumn?

Abstract: Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur uppkomsten av renkavle samt fröbanken påverkades av olika mekaniska jordbearbetningsmetoder under hösten. I den experimentella delen av examensarbetet utvärderades ett redan befintligt försök som genomfördes under hösten 2022 med olika bearbetningsmetoder för att bekämpa renkavle. Motivet till detta examensarbete är den växande problematiken kring renkavle som orsakats av dess kraftiga uppförökning, dess förmåga till att bilda en fröbank, samt den ökande resistensutvecklingen i renkavle mot herbicider. De sex olika mekaniska jordbearbetningsmetoderna som jämfördes i detta examensarbete var 1) ett kontrolled med orörd stubb, 2) en tidig och sen ultragrund bearbetning på 1-2 cm djup, 3) en tidig grund bearbetning på 2-3 cm djup, 4) en tidig och sen grund bearbetning på 2-3 cm djup, 5) en djup bearbetning på 15 cm djup och 6) en sen grund bearbetning på 2-3 cm djup. Försöket avlästes under hösten 2022, där antalet uppkomna plantor räknades i fält. Höstens resultat visade att det fanns signifikanta skillnader mellan bearbetningarna. De bearbetningarna som fick flest renkavleplantor att gro på hösten var en tidig och sen grund bearbetning följt av en tidig och sen ultragrund bearbetningen. Det var även den tidiga och sena grunda bearbetningen som skiljde sig signifikant från alla övriga försöksled förutom den tidiga och sena ultragrunda bearbetningen. På hösten var målet att få så många frön som möjligt att gro vilket försöksledet med en tidig och sen grund bearbetning lyckades bäst med. Under våren användes försöket i detta examensarbete genom att det gjordes en fröbanksanalys. I början av mars 2023 togs jordprover i samma försöksfält i de olika försöksleden med mekanisk jordbearbetning. Jordproverna togs på tre olika provtagningsdjup, 0-5 cm, 5-15 cm och 15-25 cm. Odlingslådor med jordproverna placerades därefter i växthus. Under denna period i växthuset räknades och plockades bort antalet uppkomna renkavleplantor efter fyra och sju veckor. Resultatet från vårens fröbanksanalys visade också på signifikanta skillnader. På provtagningsdjupet 0-5 cm fick en djup bearbetning på 15 cm minst antal renkavlefrön att gro. På provtagningsdjupet 5-15 cm var det minsta antalet renkavle i försöksledet med en tidig följt av en sen ultragrund bearbetning. Resultatet från hösten jämfördes även med resultatet från våren i förhoppningen om att kunna se ett samband mellan flest antal uppkomna plantor på hösten skulle ge minst antal uppkomna plantor på våren. Resultatet från jämförelsen påvisade inte något samband. Försöksfältet som användes i detta examensarbete har de tre senaste åren bearbetats genom reducerad jordbearbetning och det har enbart odlats höstgrödor på fältet. Det har påverkat resultatet genom att där redan har funnits en fröbank av renkavle på fältet sedan tidigare. Det visade sig i försöksleden med grunda bearbetningarna där det fanns groningsdugliga renkavlefrön längre ner än 5 cm i jordprofilen trots att de inte bearbetats på djupet. Vädret har troligen inte haft någon större negativ inverkan på de bearbetningar som utfördes tidigt i augusti. Däremot kan den låga nederbörden i oktober och november påverkat de bearbetningar som gjordes senare. Slutsatsen för experimentet var att resultatet visade att det går att påverka både uppkomsten av renkavle och uppförökningen av fröbanken genom olika mekaniska bearbetningsmetoder under hösten. På kort sikt är en tidig djup bearbetning på 15 cm en bra åtgärd, men på lång sikt är det en dålig åtgärd eftersom fröbanken uppförökas. För att inte uppföröka fröbanken och på lång sikt minska renkavle förekomsten, är både en tidig och sen ultragrund bearbetning på 1-2 cm djup och en tidig och sen grund bearbetning på 2-3 cm djup bra åtgärder.