Boxvila, inskränkning på hästens naturliga behov

Abstract: En häst som skadar sig, till exempel med en fraktur, måste stå på boxvila för att förhindra att okontrollerad rörelse leder till att skadan går upp eller förvärras. Ibland leder detta även till isolering. Boxvila och isolering inskränker på hästens naturliga behov av rörelse, social kontakt och födosök. Detta arbete fokuserar på de behov som inskränks, vilka konsekvenser det får och förslag på åtgärder. När hästar inte får utlopp för sina naturliga behov blir de frustrerade och stressade. Då ökar risken för att utveckla stereotypiska beteenden. Det är ett sätt för hästar att hantera stress i fångenskap och ger nedsatt välfärd för djuret. Det behov hästar är främst motiverade till är födosök och kort ättid är en av de vanligaste anledningarna till att hästar utvecklar stereotypier. Genom att ge hästen fri tillgång till grovfoder och blanda in stråfoder i kraftfodret kan ättiden förlängas och hästens behov tillfredsställas. Risken för utvecklandet av stereotypiska beteenden kan även minskas genom att ge flera olika sorters grovfoder. Har hästen redan utvecklat en stereotypi är det dock svårt att eliminera det med hjälp av foder. En annan konsekvens av stress är förändrade nivåer av viktiga ämnen som behövs vid läkning och stress ger därigenom längre läkningstid. Stress ger även orosbeteenden som kan öka rörelsen hos hästen i boxen och därigenom ge längre sårläkningstid. Isolering har i olika studier visats öka stresshormoner och verka negativt på läkning. Den sociala kontakten tillfredsställs bäst genom att hålla hästar tillsammans. En häst som stallas in för första gången blir mindre stressad när den står i en parbox jämfört med ensambox. Är parhållning ej möjligt ses mindre stress när visuell och taktil kontakt genom boxgallret med andra hästar tillåts. Genom att öka hästens visuella horisont och tillåta interaktion med omgivningen och boxgrannarna minskar även stereotypiska beteenden.