Kostnadsanalys och kvalitetskontroll av markberedning på blockiga/steniga marker

Abstract: Studien är ett uppdrag från Orsa besparingsskog och arbetet omfattar 15 högskolepoäng. Syftet med undersökningen var att jämföra resultatet för tre olika grävmaskiner som använts vid markberedning i blockrik terräng. I uppdraget låg också att jämföra vilken av två givna inventeringsmetoder som gav säkrast resultat. Från detta utformades fyra frågeställningar om grävmaskinernas kvalité på planteringspunkterna, antal planteringspunkter, kostnad per planteringspunkt och lämpligast inventeringsmetod. I undersökningen har åtta markberedda trakter blivit inventerade. På varje trakt har ett systematiskt förband av provytor lagts ut. Dessa provytor har sedan inventerats och data har samlats in. De data som har registrerats är planteringspunktens kvalité och antal planteringspunkter. Resultaten från det insamlade datamaterialet jämförs sedan för att kunna dra en slutsats om en tyngre grävmaskin skapar kvalitativt bättre och fler planteringspunkter än vad en lättare grävmaskin gör. Bland grävmaskinerna som ingick i studien gjorde i denna undersökning Volvo 140 de billigaste planteringspunkterna med 1,30 kr/planteringspunkt. Menzi Muck A91 hade kostnader om 2,50 kr/planteringspunkt. Hitachi grävmaskin fick ett högt pris per planteringspunkt om 12,30 kronor. Det gick i undersökningen inte att se att en tyngre grävmaskin skapade kvalitativt bättre planteringspunkter än en lättare grävmaskin. Menzi Muck A91 gjorde i studien ungefär 3 520 planteringspunkter per hektar och Volvo 140 ungefär 4 160 st/ha. Den tyngre Hitachin gjorde ungefär 3 850 st/ha. För inventeringen där provytor av storleken 10 kvadratmeter användes tog det i genomsnitt 27 sekunder per kvadratmeter att genomföra inventeringen, inräknat den tid det tog att transportera sig mellan punkterna. Vad gäller provytor med storleken 100 kvadratmeter tog det i genomsnitt 4,4 sekunder per kvadratmeter att genomföra inventeringen, inräknat transporteringen mellan punkterna. Slutsatser som kan dras är att det i denna undersökning inte gick att påvisa att en tyngre grävmaskin gör kvalitativt bättre planteringspunkter än en lättare grävmaskin. Det kan möjligen spekuleras i att Volvo 140 gör både flest och billigast planteringspunkter men studien är för liten för att dra några säkra slutsatser. Hypotesen om att inventeringsmetoden med en 100 kvadratmeter stor provyta var snabbare att använda sig av än en areal om 10 kvadratmeter accepteras. Dock visade undersökningen att resultaten då blev betydligt osäkrare och starkt beroende av var de större provytorna råkade hamna.