Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, möjligheter och förutsättningar vid virkestransport på vägar med bärighetsklass 4 jämfört med bärighetsklass 1

Abstract: För drygt 700 år sedan påbörjades arbetet med virkestransporter i Sverige, då för att försörja gruvor och stålindustrier. Sedan dess och förmodligen en lång tid framåt kommer virkestransporter att utgöra en vital del av samhällsstrukturen i Sverige. De dåtida transporterna skedde fram till mitten av 1900-talet i princip endast på rinnande vatten, så kallad flottning. Men lastbilarna och tågen utvecklades snabbt och tog marknadsandelar av flottningen i högt tempo. Att vi nu enbart transporterar rundvirket till industrierna med lastbilar innebär inte att de, eller vägnätet, är färdigutvecklade. Senast 2018 började man upplåta delar av det svenska vägnätet för större timmerbilar med en totalvikt på 74 ton jämfört med tidigare begränsning på 64 ton. I denna studie har skillnaderna i lönsamhet och miljöpåverkan jämförts mellan BK4-ekipage (lastbil tyngre än 64 ton) kör med full vikt eller med en bruttovikt om 64 ton. Detta genom att studera insamlad statistik från det transportledande företaget Westan. Datainformationen är från år 2022 och innehåller bland annat dieselförbrukning, lastvikt och körsträcka. Utöver databearbetningen genomfördes en studie av befintlig litteratur som behandlar ämnet och intervjuer med åkare som kör för Westan. Utifrån datan kan det inte statistiskt bevisas att en BK4-bil som har mer än 50 procent körningar på BK4-väg är mer bränsleeffektivt än om samma bil har färre än 50 procent BK4-körningar. Det förekommer även ett stort antal variabler och felkällor som påverkar resultaten, exempel på dessa är förarens yrkesskicklighet, geografins topografi och skillnader i lastbilarnas utförande.