Fracture strength of three-unit fixed partial denture in lithium disilicate, press versus milled, in-vitro study

Abstract: Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra fraktur styrkan och frakturmönster hos tre-leds broar utförda i litiumdisilikat när broarna tillverkas genom pressteknik jämfört med frästa tre-leds broar genom CAD/CAM system.Hypotes: Pressteknik är bättre lämpad med avseende till fraktur resistens då fräsning av litiumdisilikat block kan resultera i defekter och spänning i materialet, detta gör materialet mer benäget till chipping/mikroabrasioner på ytan som skulle kunna propagera och på så sätt påverka fraktur resistensen. P-värde sattes till p ≤0.05.Material och metod: 40 3-leds broar tillverkades med pressteknik jämfört med fräst teknik med CAD/CAM system i grupper. Dessa delades in i undergrupper baserat på anatomin. Broarna genomgick en artificiell åldringsprocess som utgjordes av termocykling och förbelastning. Efter den artificiella åldringsprocessen utsattes broarna för belastning fram till fraktur. Den statistiska datan samlades in och analyserades. Även fraktur mönstret analyserades. Resultat: Där fanns ingen signifikant skillnad gällande fraktur styrkan mellan de full anatomiska grupperna. Där fanns inte heller någon signifikant skillnad gällande fraktur styrkan mellan underkonstruktion grupperna. Hypotesen falsifieras därför.Slutsats: Där fanns ingen signifikant skillnad gällande hur mycket belastning det krävs för att frakturera broarna som tillverkats genom pressteknik jämfört med broarna tillverkade med hjälp av CAD/CAM teknik. Där finns ett tydligt mönster gällande fraktur mönstret men en slutsats kan inte dras med tanke på antalet broar som använts.