Trädens växtplats i staden : jämförelse mellan två växtbäddsystem med fokus på konstruktion och tillväxt

Abstract: Extrema väderförhållanden blir allt vanligare på grund av klimatförändringarna vilket leder till ökade risker för värmeböljor, skyfall och torka. Samtidigt växer världens städer och fler människor flyttar in till mer urbana miljöer. För att klara ett förändrat klimat behöver städerna anpassas. Naturbaserade lösningar, i form av plantering av stadsträd, kan användas för att öka städernas motståndskraft mot klimatförändringar. Träden bidrar med viktiga ekosystemtjänster som att reglera temperaturen, reducera föroreningshalterna och ta hand om dagvatten. Stadens miljö och klimat liknar dock inte det kringliggande landskapets. Hårdgjorda ytor och byggnader bidrar till ett varmare klimat och markytorna kompakteras och blir hårdgjorda vilket ökar avrinningen av vatten. Samtidigt fylls marken av underjordisk infrastruktur i form av ledningar och betongkonstruktioner. Dessa faktorer bidrar till stress och dålig tillväxt hos stadsträd då deras grundläggande behov av jord, syre och vatten inte tillgodoses. Lösningar har utvecklats under de senaste 20 åren, där fokus har legat på att skapa växtbäddar i den hårdgjorda staden. Konstruerade för att bibehålla god markstruktur utan kompaktering, där gasutbyte och vattentillförsel prioriteras, samtidigt som den hårdgjorda ytan kan belastas av trafik. Dessa växtbäddar ska ge träden goda förutsättningar för att växa och därmed bidra med alla de ekosystemtjänster som människan är beroende av. De stora skillnaderna är lösningarnas uppbyggnad och materialen de är konstruerade av. I Stockholm Stad utvecklas och används i stadsmiljö en strukturell jord uppbyggd av skärv, kallad skelettjord. Samtidigt har det i USA, Storbritannien, men även övriga Norden, utvecklats växtbäddar uppbyggda av strukturella system skapade av plastceller. Syftet med denna studie har varit att jämföra de två olika växtbäddssystemen utifrån hur de är uppbyggda och hur de skapar goda markförutsättningar för stadsträd samt om materialen är miljömässigt hållbara. Syftet har även varit att titta på skillnader i tillväxt och vitalitet hos stadsträd som är planterade i de två olika systemen. En dokumentstudie av respektive växtbäddssystems handböcker har gjorts samt en platsstudie av tillväxt och vitalitet hos träd som planterades i Stockholm Stad kring år 2013. Resultaten visar skillnader i konstruktion och material, men ingen större skillnad i tillväxt. Båda systemen förespråkar hållbarhet, men ur två olika perspektiv. I skelettjorden används närproducerat material med viss egen tillverkning medan företaget Milford fokuserar på återvinning av plast som i annat fall blivit avfall.