Ekonomisk betydelse av biometrias kvalitetssäkring för skogsmaskinlag

Abstract: Virkesvärdet påverkas till stor del av skogsmaskinlagens förmåga att aptera och sortera virke enligt apteringsinstruktioner. Syftet med studien var att kvantifiera skillnader i virkesvärde mellan skogsmaskinlag som hade kvalitetssäkring från Biometria (A) och maskinlag utan deras kvalitetssäkring (B). Materialet bestod av data från tre stockmätningsstationer i norra, mellan och södra Sverige. Metoden bestod av flera analyser med fokus på kvalitet och noggrannhet hos maskinlag: andel vrakade stockar; andel volym av timmer, massaved och bränsleved; samt virkesvärde. Det analyserades även hur väl maskinlagen producerade stockar enligt sågverkets beställda längder och om övermål förekom (aptering något längre än beställning). För nord kunde inga slutsatser dras gällande övermålet då det framkom att ett okänt antal skördare gick under ett annat råvaruavtal som tolererade 4 cm kortare stockar. Resultatet visade att maskinlag som producerar större andel timmer också hade en större andel vrak som bedömts vara rimlig vraknivå (1–3 %). För nord producerade B mer timmer och hade störst andel skördare inom den rimliga vraklassen. I mellan och syd producerade A mer timmer samt hade större andel skördare med rimlig vraknivå. Resultatet för nord var att B genererade ett 0,9 % högre virkesvärde än A. För mellan och syd kunde ett 2,5 % högre virkesvärde påvisas för A, vilket uppskattningsvis innebär ca 650 000 kr per år och skördare. Biometrias kvalitetssäkring har tillämpats under kortare tid i nord vilket eventuellt kan förklara skillnaden till mellan och syd. Övermålsanalysen har påvisat skillnader för längder, men inte kvantifierat det ekonomiska värdet.