Antibiotikaresistens hos Campylobacter jejuni : skillnader mellan djurslag och länder

Abstract: Antibiotikaresistens är i dagens samhälle ett av de största hoten inom den moderna sjukvården. Felaktig och överdriven användning av antibiotika leder till selektion av resistenta bakterier, då de icke resistenta avdödas av antimikrobiella substanser. Antibiotika används över hela världen på human- och djursidan. I och med att det ständigt är nära kontakt mellan människor och djur, både när det kommer till livsmedel och sällskap, sprids resistenta bakterier lätt mellan grupperna. Det är därför viktigt att kontrollera antibiotikaförbrukningen i alla led. I dagens samhälle reser människor mycket och livsmedel transporteras över hela världen, vilket leder till att länder påverkas av varandras antibiotikaförbrukning. Det krävs därför att länder samarbetar när det kommer till antibiotikafrågan för att tillsammans kunna minska resistensutvecklingen. Campylobacter spp. är en bakteriegrupp som är vanligt förekommande över hela världen. Den kan kolonisera alla däggdjur och även fåglar. Människa blir, till skillnad från många andra däggdjur, ofta sjuk vid infektion av Campylobacter spp. Den vanligaste smittvägen till människa är via livsmedel exempelvis otillräckligt upphettat kycklingkött som innehåller Campylobacter-bakterier. Bakterien orsakar gastroenterit hos människa. Vid majoriteten av fallen går infektionen över av sig själv och någon extensiv behandling krävs inte, men vid mer komplicerade infektioner kan antibiotika vara nödvändigt. Campylobacter jejuni är den species som är vanligast vid campylobacterios hos människa. Antibiotikaresistens hos Campylobacter spp. är något som uppmärksammats mer de senast 20 åren. En ökning i resistens hos bakterien har observerats, vilket är oroväckande då allvarligare fall av campylobacterios kan kräva antibiotika. I denna litteraturstudie studeras hur förekomsten av resistens mot antibiotika ser ut hos C. jejuni-isolat från olika djurslag och hur resistensnivåerna skiljer sig mellan några olika länder. Djurslagen som undersöks är nötkreatur, kyckling, svin och människa. Länderna som jämförts är Sverige, Tyskland, USA och Sydkorea. Av de länder som studerades var Sydkorea det land vars antibiotikaresistensnivå var högst, med en resistens nära 100 % mot ett flertal antibiotika (nalidixinsyra, ciprofloxacin, tetracyklin). Orsaken till detta, utifrån mina egna slutsatser, är en oförsiktig och hög förbrukning av antibiotika på både human- och djursidan. I globala studier på antibiotikaresistens ses stora skillnader mellan användningen av antibiotika i Sydkorea jämfört med USA, Tyskland och Sverige. I Tyskland observerades högre antibiotikaresistensnivåer jämfört med Sverige, vilket vid första anblick är förvånande då båda länderna lyder under samma EU-lagstiftning. På humansidan är förbrukningen ungefär den samma, enligt utförda undersökningar, men på lantbrukssidan förskrivs större mängder antibiotika i Tyskland än i Sverige, i förhållande till mängd producerad produkt. USA utmärkte sig med höga resistensnivåer mot tetracyklin. En orsak till detta skulle kunna vara att tetracyklin har använts frekvent hos lantbrukare i USA för att både behandla infektioner, men även profylaktiskt för att förhindra infektioner och främja tillväxt. I USA observerades även höga nivåer av ciprofloxacinresistens hos människa. Orsaken till detta är inte fastställd.