Effekt av olika odlingssystem på markstruktur och avkastning : pargårdsstudie i Skåne

Abstract: Metoderna att odla jordbruksmark är många. Dessa odlingssystem påverkar markstrukturen och markhälsan på olika vis. Markhälsa är ett begrepp som blir allt viktigare. Under 2023 kommer EU med nya markdirektiv som ska säkra långsiktig odling och hjälpa till att nå klimatmålen. I samband med att strategier tas fram och beslut fattas, är det viktigt att korrekt fakta ligger till grund för dem. Detta är viktigt eftersom gemeneman måste anpassa sig efter besluten och åtgärderna kan få olika effekter. Syftet med detta kandidatarbete är att genom fältstudier undersöka och analysera hur olika odlingssystem påverkar markstruktur samt avkastning. Fältstudierna har genomförts på två pargårdar inom ramen för en pargårdsstudie. Gårdarna i respektive par ligger nära varandra geografiskt och förutsätts ha samma jordarter samt väderlek. Den ena gården i paret tillämpar ett alternativt odlingssystem, vilket innebär att jordbearbetningen är mer eller mindre reducerad och att mellangrödor eventuellt odlas i växtföljden. På den andra gården tillämpas ett konventionellt odlingssystem, vilket innebär att vändande jordbearbetning med plog används. För att granska hur odlingssystem påverkar markstruktur och avkastning har ett antal egenskaper undersökts i fält och laboratorium. I denna studie genomfördes mätningar av pH, vattenhalt i matjorden, dragkraftsbehov och bränsleförbrukning, aggregatstabilitet, vatteninfiltration, antal och vikt av daggmaskar, jordanalys samt bedömning av markprofil. Resultaten tyder på att odlingssystemet påverkar biologisk aktivitet, såsom förekomst av daggmaskar och specifika daggmasksarter men även mullhalt och nedbrytning av organiskt material. Odlingssystem med minskad jordbearbetning tycks gynna de biologiska förutsättningarna i jorden som i förlängningen är positiva för markstruktur. Resultaten för de fysikaliska och kemiska egenskaperna i jorden varierade och indikerar generellt inte att det ena odlingssystemet är bättre än det andra. Variation i resultat mellan de två gårdsparen tyder på att åkermarkens geologi, topografi och klimat är viktiga faktorer för vilket odlingssystem som är bäst lämpat. På grund av få mätningar och stor variation i mätningarna går det inte att statistiskt säkerställa resultaten för infiltration, daggmaskmätning, turbiditet, vattenhalt och avkastning. De är viktiga indikatorer och därför vore det intressant att genomföra fler mätningar för att verifiera effekten av de olika odlingssystemen. Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns många indikatorer som kan användas för att bedöma markstruktur och hur den påverkar markhälsa. Studien visar även att det är svårt att undersöka och jämföra olika odlingssystems effekt på markstruktur och avkastning. Det framgår också att fler faktorer än jord- och årsmån bör vara lika, såsom växtföljd och utsädessort, för att med säkerhet utvärdera just odlingssystemets effekt. Markstruktur är en av många viktiga faktorer för att långsiktigt uppnå god avkastning. Det är därför viktigt att fortsatt utveckla och utvärdera odlingssystemens påverkan på markstruktur och markhälsa.