Kvävestrategi för höstvete som helsäd till biogas : kväveoptimum för maximal biomassaskörd

Abstract: Det finns flera odlingsinriktningar till höstvete; fodervete, stärkelsevete och brödvete. Gödslingsstrategierna skiljer sig åt för de olika odlingsmålen. Idag saknas det rekommendationer och riktlinjer som riktar sig till lantbrukare som vill odla helsädesvete som skall ensileras och därefter rötas i en biogasanläggning. Gasum på Jordberga biogasanläggning betalar enbart för ton ts (torrsubstans) för de spannmålsgrödor som används i biogasproduktionen. Det finns ingen extrabetalning för ett visst innehåll av protein eller stärkelse. Om lantbrukare vill följa en gödslingsstrategi till helsädesvete som redan finns, så har min litteraturstudie tillsammans med försöken på Kronoslätts gård, under 2014 och 2015, visat att strategierna för foder- och stärkelsevete passar bäst. Strategierna där högt protein är målet, som i brödvete, lämpar sig mindre bra, om vetet skall bli biogas-substrat. Det är i stället viktigt att välja höstvetesorter med låga kväveoptimum för maximal biomassaskörd. En tidig kvävegiva på 30 % av totalgivan i bestockningsfasen, BBCH (24-28), och sedan resten vid stråskjutningen, BBCH (30-32), är rekommendationen för helsädesvete till biogas som framkommit i denna studie. En tidig kvävegiva på våren som är något högre än i vanliga fall kan hjälpa till att öka antalet ax per m2 om beståndet är svagt. Med svagt bestånd menas ej dåligt etablerat på hösten eller utvintrat bestånd, utan ett bestånd som är under rekommenderat antal plantor per m2 för vald sort. En högre utsädesmängd ger ingen merskörd i form av ts per hektar, därför bör lantbrukare följa de rekommendationer som finns för sorten. Sena kvävegivor som ökar proteininnehållet ger ingen merbetalning för helsädesvetet som biogassubstrat eller någon ökning i ts-skörd som är ekonomiskt lönsam. Totalgivan av kväve bör kunna sänkas med ca 20 kg per hektar, jämfört med riktlinjerna för fodervete, speciellt när lågproteinvetet Mariboss odlas som biogassubstrat. Grödor som går att använda som livsmedel kan komma att bli förbjudna att använda för biogasproduktion framöver. Därför är framtiden för helsädesvete för biogasproduktion något osäker. På biogasanläggningen i Jordberga producerar just nu Gasum, biogas på ca 90 % odlade helsädesgrödor. Det är osäkert om de kan fortsätta med detta efter 2020, även om biogasproduktion baserad på helsäd är energieffektiv. Insatt energi i odling och gasproduktion uppväxlas med en faktor 2,5 till 3 när helsäd används som biogassubstrat. Med detta examensarbete hoppas jag kunna bidra till en bra diskussion som leder fram till en ökad satsning inom ämnet.