Samband mellan föryngrings-resultatet år 5 och kvalitets-klassning av markberedning och planteringsåtgärder på SCA:s fasta provytor i norra Sverige

Abstract: De enskilt viktigaste skogliga åtgärderna i dagens skogsbruk sker under ungskogsfasen. Det är i ungskogsfasen grunden för det framtida be-ståndets struktur och ekonomiska avkastning läggs, men även land-skapsstrukturen i helhet. Att anlägga skog på ett kostnadseffektivt och betryggande sätt är därför en grundprincip för att säkerställa skogsbru-kets framtida hälsa och ekonomi. Bedömningen av föryngringskvaliteten baseras idag ofta på olika mät-bara indikatorer, men hur stor inverkan dessa indikatorer egentligen har på föryngringsresultaten är endast vid ett fåtal tillfällen studerat. Dessa studier påvisade generellt sätt att en ökad areal påverkad mark runtom en planta hade en positiv inverkan på plantornas överlevnad som ett resultat av minskad vegetationskonkurrens och snytbaggeangrepp. Syftet med denna studie var därför att analysera hur indikatorerna i SCA:s kvalitetsklassning av markberedning och planteringsåtgärder påverkar höjdtillväxten och överlevnaden hos plantor efter fem år i fält beroende på trädslag, planttyp och markens bördighetsklass. Vidare studerades hur höjdtillväxten och överlevnaden skiljer sig mellan de olika kvalitetsklasserna och slutligen återkopplas resultaten till SCA:s riktlinjer för återbeskogning. Studien är baserad på data från SCA:s fasta provytor utlagda 2008–2013 bestående av en databas med över 36 000 plantor. Analyser i form av ”general linear model” och binära logistiska regressioner möj-liggjorde jämförelser och interaktioner för tillväxt och överlevnad gentemot de olika uppmätta indikatorerna för kvalitetsklassning av markberedning och planteringsåtgärder. Resultaten visade att samtliga indikatorer som används vid kvalitets-klassningen under olika förhållanden hade en statistisk signifikant in-verkan på höjdtillväxten och överlevnaden i fält efter fem år. De en-skilda indikatorerna hade däremot en låg förklaringsgrad för variansen i höjdtillväxt. Vidare visade resultaten att plantor planterade i de god-kända kvalitetsklasserna generellt sätt erhöll en högre höjdtillväxt och överlevnad jämfört med plantor planterade i de ej godkända plante-ringspunkterna. Resultaten varierade även beroende av markens bör-dighetsklass. Jackpotplantor hade en högre överlevnad än powerpot-plantor på samtliga bördighetklasser, skillnaderna på medelgoda marker (SI 18–22) var däremot låg. Utifrån dessa resultat kan slutsatsen dras att indikatorerna för kvalitets-klassning av markberedning och planteringsåtgärder hade en statistisk signifikant inverkan på höjdtillväxten och överlevnaden efter fem år. Den låga förklaringsgraden gjorde att indikatorerna inte kunde använ-das för att förklara variansen i höjdtillväxt mellan plantorna. För att vidare utvärdera indikatorernas betydelse för föryngringsresulta-tet bör vetenskapligt utvecklade studier i kontrollerade miljöer vara nästa steg i det kontinuerliga arbetet att ytterligare kostnadseffektivisera och ståndortsanpassa ungskogfasen.