Trädinventering i urban miljö : syfte, metod och användning

University essay from SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Stadsträd är nödvändiga i den urbana miljön, de bidrar till ett flertal positiva värden både för miljö, klimat och människa. Men stadsträd kan också utgöra hot mot hälsa och ekonomi när förutsättningarna att leverera tjänster till staden saknas. Till följd av urbanisering och klimatförändringar, förändras villkoren för de redan utsatta stadsträden. För att hantera hoten som uppkommer i den urbana miljön, lindra de negativa följderna och bidra till alla positiva värden, krävs friska stadsträd, fria från sjukdomar och skadedjur med en stor artdiversitet. För att åstadkomma starka stadsträd krävs grundlig planering, design och förvaltning, vilket i sin tur kräver kunskap. Trädinventering är en metod att inhämta kunskap om träden som förvaltas, bidra till kunskap om framtida generationer men framförallt fungera som ett verktyg i målet att nå en hållbar stad. Trädinventering som metod blir allt vanligare, såväl i internationell kontext som i Sverige. Men syftet att använda metoden varierar, likväl vem som initierar dem och var i organisationen det sker, framförallt vad organisationer väljer att använda kunskapen från trädinventeringar till. Med en kvalitativ metod syftar studien att undersöka vad en trädinventering är, med vilket syfte och metod utförs trädinventering och vad används kunskapen till. En litteraturstudie har följts upp med tre fallstudier av trädinventeringar i Melbourne Australien, Vancouver Kanada och Malmö stad. Resultatet visar att trädinventeringar inte enbart är ett verktyg i operativ skötsel utan en viktig resurs som kan bidra till analyser och åtgärder på ett flertal nivåer i organisationen. Melbourne och Vancouver utgör goda exempel vilka har utnämnt träden som avgörande för det goda klimatet i staden. Policydokument och mål i de två nämnda städerna, har skapats utifrån träden som resurs och framförallt verkar Melbourne och Vancouver för att göra träden levande via moderna informativa hemsidor, vilka inbjuder till engagemang kring stadsträd. Malmö som har utfört en omfattande trädinventering använder kunskapen till planering av operativ skötsel och saknar liknande analyser och program som Melbourne, trots att det inte föreligger skillnader mellan städerna varken i metod eller trädbeståndets omfattning. En förklaring som kan tänkas ha betydelse för hur man använder trädinventeringar är organisationen och vilken organisationsnivå trädinventeringar operationaliseras i, vilket kan utgöra en förutsättning eller en begränsning för vidare användning och analys.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)