Återupptagen persontrafik på Västerdalsbanan : en studie av järnvägens betydelse för mobilitet och en fossilfri framtid

University essay from SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Arbetet undersöker hur befintliga järnvägssträckningar utan persontrafik kan användas och utvecklas för att möta de hållbarhetsmål som är uppsatta av svenska staten och Region Dalarna. Detta görs baserat på en fallstudie som görs kring bandelen Västerdalsbanan (Repbäcken Malung), där områdets historia och förutsättningar ställs mot teorier om mobility justice, hållbara transporter och målsättningar från Region Dalarna, de berörda kommunerna och svenska staten. I Dalarna är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg och länet har en låg befolkningsdensitet. Längs de sträckor i länet där större andel använder kollektivtrafiken, är det täta avgångar som är avgörande. Enligt Trafikverket medför dessutom spårbunden trafik en ökad attraktionskraft till kollektivtrafiken. I Västerdalarna skulle förbättrade kollektiva kommunikationer bidra till regionförstoring och ökad tillgänglighet till arbetsplatser och arbetskraft. Utöver detta skulle även den växande turistnäringen, som bidrar med många jobb i Västerdalarna, kunna gynnas av persontrafik på Västerdalsbanan. Fram till 1970-talet sträckte sig till Särna via Sälen och det gick att åka tåg hela vägen. En återuppbyggnad av spåren till Sälen skulle kunna medföra bättre möjligheter att locka fler turister att välja kollektiva färdmedel framför bilen. Idag sker över 90 % av fritidsresorna till Sälenfjällen med privata bilar och vägarna är tidvis underdimensionerade för de trafikmängder som turisterna medför. Det finns planer inom turistnäringen för att öka turistmängderna ytterligare och nya turistbäddar ska byggas, vilket också kommer bidra till skapandet av nya jobb. Vägbredden längs E16, som skapar kapacitetsbegränsningarna vid stora trafikmängder, är svår att bredda på grund av bland annat närliggande bebyggelse. Ur denna synpunkt skulle en återuppbyggnad av järnvägen till Sälen kunna vara av godo. Inte minst för pendlarna hade det varit av godo om valmöjligheten fanns till spårbunden kollektivtrafik, i synnerhet för de invånare som inte har körkort eller av andra skäl inte kan köra. Förbättrad kollektivtrafik i Västerdalarna ökar graden av mobility justice. Det visar också att alla inkluderas i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det har även byggts en ny flygplats i Sälen för att locka fler turister, i synnerhet fler långväga turister från andra länder. Flyget är i jämförelse med såväl tåg, buss och bil det transportsätt som har högst klimatpåverkan och energianvändning per personkilometer. Ändå finns en avsaknad av diskussion kring denna aspekt i de styrdokument från Region Dalarna som har analyserats i detta arbete. Fler flygresor kan försvåra möjligheterna att miljömålen formulerade av såväl Region Dalarna som svenska staten och således kan det anses relevant att föra en diskussion kring de miljökonsekvenser den nya flygplatsen innebär. Jordens klimat blir varmare till följd av mänsklig påverkan och en betydande faktor i klimatförändringarna är användningen av fossila bränslen. Av denna anledning har Sverige som målsättning att transportsektorn ska vara fossiloberoende år 2030 och Sverige ska ha netto noll utsläpp senast år 2045. Region Dalarna har som målsättning att medverka till uppfyllandet av nämnda mål. En ökning av andelen resor genomförda med kollektivtrafik kan bidra till detta. Slutsatser jag dragit utifrån analyser och fallstudien, är att en upprustning samt elektrifiering och återinförande av persontrafik på Västerdalsbanan kan bidra till uppfyllande av flera olika målsättningar som gjorts på olika nivåer samt bidra till ökad mobility justice. Baserat på järnvägens låga energiförbrukning och klimatpåverkan per personkilometer samt att det rör sig om mark som redan är exploaterad för en befintlig infrastruktur, så går det att argumentera för att upprustningsarbeten och elektrifiering av Västerdalsbanan samt återinförande av persontrafik med täta avgångar kan bidra till en mer hållbar mobilitet i Dalarna, sett ur miljösynpunkt.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)