Biologisk variation av urinprotein och urinkreatinin hos friska hundar

Abstract: Data på biologisk variation är viktiga för att veta hur användbara populationsbaserade referensintervall är, för att tolka betydelsen av förändringar i upprepade prover från samma individ, samt för att sätta analytiska kvalitetsmål. Inga studier har tidigare publicerats där den biologiska variationen av urinprotein och urinkreatinin hos hund har undersökts. Denna studie undersökte den biologiska variationen av urinprotein och urinkreatinin samt kvoten mellan dem (urinprotein/urinkreatinin-kvoten, UPC) i urinprov tagna 2 gånger per vecka i 5 veckor från 10 kliniskt friska hundar. Proverna frystes in och analyserades i duplikat i en analysomgång, och resultaten användes för att uppskatta storleken av biologisk variation inom individen (CVI), mellan individer (CVG), samt analysvariationen (CVA). Utifrån detta räknades sedan Indices of Individuality, Reference Change Values (RCV) samt analytiska kvalitetsmål för CVA ut. Den biologiska variationen var störst för urinprotein men i samma storleksordning för samtliga variabler. Mer specifikt var CVI för samtliga variabler 20 till 28%, CVG 15-33% och CVA 3- 6%. Index of individuality var högt för urinkreatinin men intermediärt för urinprotein och lågt för urinprotein/urinkreatinin-kvoten, vilket indikerade att medan populationsbaserade referensintervall är lämpliga för urinkreatinin är de av mindre nytta för urinprotein och av begränsat värde för UPC. När möjligt kan därför istället RCV användas för att utvärdera urinprotein och UPC, och resultaten indikerar att relativt stora förändringar (nära eller över 50%) mellan två på varandra följande prover krävs för att indikera en signifikant skillnad.