Djurskyddshandläggarnas arbetssituation med avseende på hot, våld och stress samt hur det påverkar deras djurskyddsbedömningar

Abstract: Före år 2009 låg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till länsstyrelserna. Kontrollresurser i antal årsarbetskrafter minskade något efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade på minskade med 22 % första året och året därpå med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största källorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist på samordning, organisatoriska begränsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handläggare är ett yrke där hot och våld förekommer, inte bara under inspektioner utan även i sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka hur djurskydds-handläggarna upplever sin arbetssituation med avseende på stress, hot och våld samt hur de anser att situationen påverkar deras djurskyddsbedömningar och hur de själva tror att situationen kan förbättras om de anser att detta behövs. En enkätstudie utfördes där 89 av Sveriges idag 227 djurskyddshandläggare svarade. Över hälften av dessa ansåg att deras arbetsbelastning är hög och på en femgradig skala (där 1 är låg och 5 är hög) låg medelvärdet på 4,5. Majoriteten av handläggarna uppgav att de aldrig eller sällan hinner med de rutinkontroller som är inplanerade och över hälften av dem som svarade angav att de ofta eller mycket ofta känner sig otillräckliga i sitt arbete. Ungefär 75 % av de svarande har känt sig stressade varje dag eller flera dagar i veckan. Lika stor andel har känt sig hotade på arbetstid och 35 % har känt sig hotade efter arbetstid med anledning av arbetet. Cirka 10 % angav att de har blivit utsatta för våld under arbetstid eller med anledning av arbetet. Nästan 40 % upplevde att stress påverkar deras bedömning/ bedömningsförmåga. Det som uppgavs påverka bedömningarna var framförallt tidsbrist, att de inte hinner kontrollera all djurhållning utan att de endast har möjlighet att kontrollera de allvarligaste bristerna vid anmälningsärenden. Handläggarna har även upplevt att koncentrationsförmågan försämrats och att de riskerar att missa brister vid kontrollerna samt att förmågan att göra objektiva bedömningar påverkas negativt av stress. Den främsta lösning som angavs var mer resurser och fler handläggare. Ytterligare förslag på lösningar var effektivisering av de administrativa systemen samt en organisation och ledning som leder och stödjer sina medarbetare. Ungefär 20 % av djurskyddshandläggarna uppgav att hot påverkar deras bedömning/bedömningsförmåga. De svarande ansåg att hot påverkar bedömningarna då ärendehandläggningen tar längre tid. Både stress och hot upplevdes påverka kommunikationen med djurägaren negativt. Lösningar gällande påverkan av hot ansågs vara att åka två och två på anmälningsärenden, begära polishandräckning eller att byta ut ansvarig handläggare för ett ärende där hot förekommit. Hälften av de svarande ansåg att stressen har ökat sedan övergången från kommunerna till länsstyrelserna och nästan 20 % ansåg att hoten har ökat samt att nästan 25 % ansåg att hotbilden är oförändrad. Resultaten i denna studie visar på att majoriteten av djurskyddshandläggarna känt sig stressade i sitt arbete, de anser att arbetsbelastningen är hög och att de ofta känner sig otillräckliga i sitt arbete. Det förekommer att handläggarna blir utsatta för hot och våld, men våld förekommer inte i lika stor utsträckning som hot. Runt hälften av handläggarna angav att stress och hot påverkar deras förmåga att göra djurskyddsbedömningar och de lösningar som de ser är bland annat mer resurser och ett ökat samarbete vid kontroller.