Effekter av kalkkväve i odling av isbergssallat : ett mindre fältförsök

University essay from SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Odling av isbergssallat kräver stora insatser per odlat hektar och innebär många risker för odlaren. Isbergssallaten har en relativt kort kulturtid på 6–10 veckor från plantering till skörd. Den ställer höga krav på näringstillförsel, vatten och temperatur under hela plantans tillväxt för att nå ett gott resultat i sin odling. Enligt en rapport från 2013 blir 15% av svensk isbergssallatsodling aldrig skördad. Det beror på flera orsaker, några av dem är kantbränna, salladsbladmögel och röta. Genom att testa nya insatsvaror och odlingsmetoder kan nya sätt att odla upptäckas som minskar andelen kasserad vara. Detta skulle vara positivt för lantbrukaren både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Syftet med arbetet var att hitta nya sätt att minska svinnet av frilandsodlad isbergssallat som beror på olika typer av kantbränna, röta och sallatsbladmögel. Detta gjordes genom ett mindre fältförsök hos en grönsaksodlare i nordvästra Skåne. Försöket gjordes genom att byta ut det ordinarie NPK gödselmedlet mot kalkkväve. Det gjordes 2–3 veckor efter plantering och utfördes i samband med radhackning. Kalkkvävet myllades ner i odlingsbädden mellan plantorna. Målet med försöket var att utvärdera och mäta skördeutfall. Resultatet togs fram genom att väga varje huvud, mäta huvudets diameter, och mäta rotstockens diameter. Även sallatens exteriör bedömdes. Detta gjordes genom en graderingsskala från 0–5 där 0 var ett huvud som kasserats och 5 var ett grönt, fint, friskt huvud. Försöket genomfördes i två olika omgångar av isbergssallat. Resultatet från försöket gav olika utfall i de två omgångarna. Det var därför svårt att dra några direkta slutsatser av försöket. Kalkkväve kan ha en effekt för att minska förekomsten av olika angrepp som röta och salladsbladmögel då försök 1 visade på färre kasserade huvud i det behandlade ledet. Resultatet från försök 2 visade tvärtom att fler huvud kasserades i det behandlade ledet. En anledning till de olika utfallen kan vara att ett kraftigt skyfall en vecka efter utläggningen av kalkkväve i försök 2 sköljt bort mycket av näringen som därför inte hann ge någon effekt till plantorna. Kalkkväve kan ha en positiv effekt för isbergssallaten, men det behöver göras fler försök och upprepningar med olika förutsättningar för att kunna säkerställa vilka effekter som kalkväven verkligen har.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)