Poppelns tillväxt på granåker i Götaland

Abstract: Forskning angående poppel finns i dagsläget i mindre omfattning. Poppeln befinner sig i grundforskningsstadie och mer kunskap behövs för att bemästra ”Sveriges eukalyptus”. I studien har det utförts insamling av datamaterial från poppelbestånd som vuxit på två olika marktyper i Götaland. Marktyperna som undersöktes var jordbruksmark där både betesmark och åkermark ingår. Den andra marktypen som undersöktes var granåkermark. Definitionen av granåkermark är marker som tidigare varit åker men som planterats med en generation gran. Poppeln fick ett uppsving för tio till 15 år sedan och denna åldersgrupp har därför valts att analyseras. Enligt Skogsstyrelsens konsekvensanalys (2022) har efterfrågan av skogsråvara i Sverige stadigt ökat under många år och kommer troligtvis öka fram till 2035. Avverkningstakten har ökat och generellt avverkas träden i en lägre ålder idag än för 20 år sedan (Skogsstyrelsen u.å.b). I Sverige finns en stor del outnyttjad jordbruksmark som inte är av ekonomiskt värde för jordbruket. Genom att plantera poppel på dessa marker kan markägaren få en bättre ekonomi och öka skogsförrådet samtidigt som koldioxid binds, vilket hjälper till att nå klimatmålen. Syftet med studien är att undersöka poppelns potential för granåkermark. Finns någon skillnad i höjd- och volymproduktion för jordbruksmark kontra granåkermark, om så är fallet, hur mycket skiljer det? Datainsamlingen har ägt rum i Götaland. De län som är med i studien är Halland, Västergötland, Kalmar, Kronoberg och Skåne. Störst koncentration av bestånd fanns i Skåne. I bestånden har en yta på 0,0625 hektar uppmätts och totalklavats. Höjd och jordartsprover har också samlats in från ytorna. Tester om statistisk säkerhet har utförts för att stärka trender och samband. Totalt analyserades 22 olika poppelbestånd, elva från marktypen jordbruksmark och elva på granåkermark. Enligt studiens utförda signifikanstester kan höjdtillväxten för poppelbestånd på jordbruksmark påvisas ha en bättre höjdtillväxt än bestånd på granåkermark (p < 0,05). Det finns även andra trender som indikerar att tillväxten i skogskubikmeter per hektar (m3sk) på jordbruksmark är bättre än hos granåker, men detta kunde inte fastställas som statistisk signifikant i studien. Granåkrar har i denna studie 15 procent lägre höjdtillväxt än bestånden på jordbruksmark och volymproduktionen är 28 procent lägre för granåkrar jämfört med jordbruksmark. Poppel trivs på finkorniga marker som lera och finare moräner. Poppel kan dock även trivas på grusiga och sandiga marker som ofta har finkorniga jordar i botten. Viltbetning har förekommit i viss mån, men poppeln har en god förmåga att överleva och reparera både fejningsskador och hård betning. Poppel har även en god förmåga att etablera sig med hjälp av sticklingar. Studien indikerar ett samband om att poppel som växer på granåkermark har en lägre höjd- och volymtillväxt än på jordbruksmark. Samplet i studien är litet och vissa osäkerheter finns, men tydliga trender kan ändå utläsas från datamaterialet som stärker resultatet. Poppeln befinner sig i ett grundforskningsstadium och det finns fortfarande mycket kunskap som fattas gällande trädslaget. Det gäller kunskap kring grundläggande frågor som exempelvis skötsel, planteringsförband och viltbetning.