Utvärdering av skördekartering under flera år på samma fält

Abstract: I denna studie har jag tittat närmare på värdena för rådata i skörd av spannmål, genom att utvärdera skördekartering från tre olika fält, två fält på Sannarps egendom och ett fält på Nya Fjällalunda gård. Gårdarna ligger i Halland utanför Falkenberg och Sannarp AB står för driften av båda enheterna. De skördekarterade grödor som ingår i studien är foderkorn, rågvete samt höstvete. Studien har gått till på det viset att i de tre fälten har två provytor belägna nära en markarteringspunkt valts ut. I provytorna har rådata lästs ut från skördedata och sedan jämförts med medelvärdet för fältet. Det har gjorts för två skördar med samma gröda för de valda fälten. Alla skördedata som använts kommer från Sannarp och har sedan tidigare bearbetats för att ge en bild av utfallet. Ytorna som användes valdes ut med hänsyn till topografin i fältet. Varje vald yta omfattar ca 900m². Syftet med studien var att titta på skillnader emellan skördekartor från samma fält under olika tidpunkter. Detta gjordes för att se om det var några stora skillnader vid odling av samma gröda. I studien ville jag också jämföra invägd skördad vara med den mängd som visades vid skördekarteringen. Då det idag finns mängder med obearbetad skördedata är detta intressant, för att utvärdera vilken vikt som bör läggas på skördekartan vid planering av insatser i fält. Precisionsodlingen är en möjlighet inom lantbruket att optimera insatsvaror och odlingsmetod. Inom precisionsodling ingår skördekartering som ett moment. I Sverige har det funnits möjlighet att skördekartera sedan mitten på 1990-talet. För att kunna utföra skördekartering krävs att skördetröskan är utrustad med skördemätare som är kopplad till en GPS, samt att skördetröskan kan lagra insamlad data. Data som samlats (rådata) bearbetas sedan i gårdsdatorn för att skapa färdiga skördekartor. För att få en så korrekt mätning som möjligt krävs noggrann inställning och kalibrering av mätutrustningen. De resultat som visas i studien visar att avkastningen följer från år till år, och att de provytor som valts ut avkastar som förväntat efter den praktiska erfarenhet som funnits om fälten sedan tidigare. Att platserna för provytorna valdes efter den uppfattade avkastning styrks i den statistiska sammanställningen. Antal skördekarterings punkter inom provytorna har skiljt emellan grödorna 35 st. för höstvete, 65 st. för vårkorn och 90 st. för rågvete. Det hade varit önskvärt med fler punkter i höstvetefältet. Markkarteringen visar inte på några avkastningsbegränsade faktorer i provytorna, och värdena från karteringen skiljer sig inte mycket emellan provtagningarna. Studien visar således att det är liten skillnad i skörd inom samma yta mellan olika år i samtliga tre grödor . Studien är för liten för att säga att detta gäller generellt men visar att det är så på de provytor som valts ut. Fler upprepningar av försöken skulle vara önskvärt.