Ledtider i sågverksindustrin Lead times in the sawmill industry – an analysis of flows and processes : en analys av flöden och processer

Abstract: Den skogliga råvaran är en viktig del i ett mer hållbart samhälle, samt för Sveriges fortsatta välfärd. De sågade produkterna som vidareförädlas till limträbjälkar och korslimmade-väggelement, är viktiga delar för ett ökat byggande i trä. Samtidigt möter sågverksindustrin många utmaningar för att fortsatt vara konkurrenskraftiga, med krav om en ökad flexibilitet och leveranssäkerhet. Några av utmaningarna sågverksindustrin har är de divergerade flöden och de långa ledtiderna. Divergerade flöden förekommer både vid timmermätningen, vid sågningen och i justerverket och leder till att det uppstår flera konsekvensprodukter då en efterfrågad produkt tas fram. Sågverkets ledtider är långa, vilket gör dem sårbara för förändringar i efterfrågan. Reducerade ledtider skulle göra anläggningen flexiblare, frigöra kapacitet, reducera lagervolym och frigöra kapital. Syftet för den här studien var att identifiera åtgärder i ett sågverks system för att reducera den totala ledtiden. Studiens frågeställningar var följande: - Hur skiljer sig ledtiden mellan olika sortiment? - Vilka sopporsaker kan identifieras? - Vilken är den teoretiskt bästa produktionsvolymen per parti? Metoden delades upp i tre angreppssätt, där det första var att göra en processkartläggning, för att identifiera sågens processer och ledtider. I det andra steget analyserades stopporsakerna och stopptiderna för sågen och justerverket, dels statistiskt, dels förklarande genom intervjuer. Den sista metoden som applicerades var beräkningar för att identifiera den ekonomiskt optimala sågningsvolymen per körning. Studien resulterade i ett flödesschema över sågverket i Heby, samt ett ledtidsdiagram. Ledtidsdiagrammet visade att den största delen av tiden för produkterna var i råvarulager. Stopptidsanalysen visade att två stopporsaker på sågen förekom mer än övriga, medan det var tre stopporsaker som var vanligare på justerverket. Beräkningen för den ekonomiskt optimala volymen för varje sågkörning visade att det generellt sett var mer lönsamt att köra längre körningar, jämfört med volymen som sågades idag.