Ökad kolsänka i den svenska skogen : ett intressentperspektiv

Abstract: Dagens klimatpolitik står inför stora förändringar då den går mot att breddas. Åtgärder för att öka upptag av koldioxid från atmosfären blir alltmer väsentligt för att nå 1,5 graders-målet och klimatneutralitet till 2050. Skogen kommer därmed att spela en allt större roll och att använda skogen som en kolsänka kan följaktligen komma att ha en stor betydelse i framtida klimatpolicy. Detta leder således till allt större påtryckningar på skogens roll i klimatpolitiken. Åtgärder för att öka kolsänkan i de svenska skogarna blir därmed alltmer centralt. Samtidigt finns få incitament för skogsägare att vidta åtgärder som ökar kolsänkan i deras skogar. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur olika intressenter ser på ökad kolsänka i den svenska skogen, samt att identifiera faktorer som är viktiga för att skapa en legitim policy för detta. Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudie där flertalet intressentgrupper inom frågan intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Fallstudier lämpar sig väl för denna studie då författarna ville göra en empiriskt driven studie inom en specifik sektor samt få en större förståelse för ett komplex fenomen. De intressentgrupper som har intervjuats och representeras i denna studie är forskare, privata enskilda skogsägare, staten, skogsindustrier samt miljöorganisationer. Av resultatet kan det konstateras att intressenternas syn på dessa frågor skiljde sig avsevärt på flertalet punkter. Medan vissa ansåg att en ökning av kolsänkan främst bör göras genom tillväxthöjande åtgärder, så tryckte andra på vikten av att klimatanpassa skogar och göra mer avsättningar. Däremot var de flesta generellt positivt inställda till att öka kolsänkan i svensk skog och framhävde flertalet potentiellt positiva utfall av ett styrmedel för ökad kolsänka. Dock synliggjordes även flertalet risker att ta i beaktning. Ytterligare en gemensam nämnare som uppmärksammats är att ekonomiska incitament till skogsägare anses som det mest legitima styrmedlet, men att det däremot råder tvivelaktigheter kring hur detta ska vara uppbyggt.