Positiva välfärdsindikatorer för grisar

Abstract: Majoriteten av forskning om djurvälfärd har fokuserat på negativa aspekter medan relativt lite har gjorts rörande positiva tillstånd. På senare tid har forskares intresse för positiv djurvälfärd tagit fart och det är nu ett aktivt diskussionsämne i forskarsamhället. Det här kandidatarbetet består av en litteraturstudie som genomförts under perioden mars-maj 2023 med syftet att kartlägga välfärdsbedömning för gris med särskilt fokus på indikatorer för positiv välfärd. Bedömning av djurvälfärd inkluderar dimensionerna biologisk funktion, emotionella tillstånd och att leva ett naturligt liv och de tre dimensionerna överlappar varandra. Kriterierna som ligger till grund för bedömning av djurvälfärd är indelade i resursbaserade mått, djurbaserade mått och mått baserade på hanteringen. Det är viktigt att dessa mått är ändamålsenliga pålitliga och genomförbara. Projektet Welfare Quality® började att utveckla vetenskapligt baserade verktyg för att bedöma djurvälfärd. De identifierade 12 kriterier som ska täckas av bedömningssystemet och fokuserar på djurbaserade mått. Välfärden för suggor, smågrisar och tillväxtgrisar bedöms genom datainsamling på gården och insamlingen av data för slaktgrisars välfärd sker på gård och slakteri. Till positiv djurvälfärd finns fyra olika ingångar vilka är livskvalitet, positiva känslor, positiva affektiva tillstånd och lycka. I studien presenteras fem potentiella positiva välfärdsindikatorer för gris som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Dessa är lekbeteende, sexuellt beteende, svans- och öronpositionering, vokalisering samt sociala beteenden. Svaret på frågan om hur en välfärdsbedömning går till blev att Welfare Quality® har ett större fokus på djurbaserade mått. Protokollet har även en bedömningsmetod kallad Qualitative behaviour assessment där bland annat lek och sociala beteenden bedöms. Projektet AssureWel utvecklade en annan bedömningsmetod med större fokus på negativa välfärdsindikatorer. Vad positiv djurvälfärd är besvaras genom att djurvälfärd har ett flertal förhållningssätt som har som gemensam nämnare att djuren har positiva känslor och upplevelser. För den sista frågeställningen om vilka positiva välfärdsindikatorer som skulle kunna användas i en välfärdsbedömning blev svaret att lekbeteende och sociala beteenden har störst potential som indikatorer för positiv välfärd. För vokaliseringar och svansställningar finns det tillfällen där samma sak indikerar på olika känslor och därför krävs vidare studier. Öronens positionering kräver också mer forskning för att det ska kunna implementeras som en positiv välfärdsindikator.