Växtval för prefabricerade vegetationsmattor odlade i Sverige

Abstract: Vad ligger bakom växtvalet hos de företag som producerar prefabricerade sedummattor och torrängsmattor i Sverige? Vad säger forskningen om de utvalda arterna och deras lämplighet i svensk natur och klimat? Detta är frågor som jag undersökt i denna uppsats. För att värna om den inhemska floran och faunan i Sverige är det viktigt att veta vilka växter som används. Det finns flera arter som används idag som kan komma att bli, eller har börjat visa sig vara, invasiva arter. Det är därför intressant för landskapsingenjörer och andra yrkesroller, som kan komma att arbeta med gröna tak, att känna till de växtval som används. Företagens webbsidor har använts för att få fram artsammansättningarna. Kontakt togs med företagen via epost och en intervju gjordes med ett av företagen. Underlag till uppsatsen har hämtats från SLU Artdatabanken, SKUD, SMHI, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Boverket och Jordbruksverket. Två företag är de huvudsakliga tillverkarna i Sverige. Artsammansättningarna från företagen är framtagna, antingen genom år av tillverkning och erfarenhet, eller genom rådgivning från specialiserat företag inom området. Varje prefabricerad sedummatta har härdiga sedum- och fetbladsarter i sin artsammansättning. Ungefär hälften består av främmande arter, resterande är inhemska. Av dessa främmande arter finns riskklassade arter. Bland de prefabricerade torrängsmattorna finns få ej inhemska arter. En ängsmatta har en art som är med på rödlistan. Naturvårdverket och SLU Artdatabanken har klassat två av fetbladsarterna invasiva, och man överväger bestämmelser om hur arterna skall hanteras och om undantag ska göras för grönataksektorn. Naturvårdverket beställde en samhällsekonomisk analys där de två fetbladsarterna ingick. Där kom man fram till att det inte blir samhällsekonomiskt fördelaktigt att förbjuda dessa två arter, dock fördelaktigt för den inhemska biologiska mångfalden. SGRI, som har en av världens största demonstrationsanläggningar av gröna tak-lösningar, säger att det inte finns arter som skulle kunna ersätta dessa två idag. Klimatförändringarna gör att fler främmande arter riskerar att bli invasiva. Det är därför viktigt för alla inom grönataksektorn att hålla koll på SLU Artdatabankens uppdateringar och se över de arter man använder sig av. Utfasning av riskklassade arter är att föredra och hjälp skulle behövas för att hitta ersättningsarter. En undersökning av hur och om riskklassade arter spridit sig från gröna tak, i regioner där utsatt naturtyp finns, skulle vara behjälpligt underlag för att se hur risken för spridning är i dessa områden. Man skulle, som i Norge, kunna införa förbud mot specifika arter i vissa utsatta regioner, och låta företagen ta fram specifika vegetationsmattor för dessa områden.