Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa

Abstract: De flesta av oss är gångtrafikanter någon gång under färden, vi går exempelvis oftast till och från bilen eller cykeln för att ta oss vidare. Av den anledningen är det intressant att skriva om hur förutsättningarna ser ut för gång i staden. Hur mycket uppmärksammar vi detta färdsätt som används av de flesta människor? Det finns många källor som berör ämnet med förbättringsförslag i form av riktlinjer från Boverket (2013) och många förändringsförslag av strukturer och hierarkier från både Jan Gehl (2010), Carlos Moreno (2020) och Mikael Colville-Andersen (2020). Dessa källor jämförs med region Skånes utvecklingsplan från 2011 och den uppdaterade utvecklingsstrategin från 2020. Resultatet från litteraturstudien visar att gångtrafikanter oftast bortprioriteras när andra trafikanter tillåts dominera staden. Trots att argumenten gällande folkhälsa, miljösynpunkter och ekonomiska vinningar diskuteras flitigt finns det ändå inget intresse för att ställa om samhällen till gångtrafikantens fördel och säkerhet. För att få en bättre förståelse för förutsättningarna kring gång presenteras en fältstudie gjort i centrala Lund (2022) på tre olika platser med syfte att hitta rörelsemönster där anlagda stigdragningar saknas: en skolgård, en parkeringsplats och en central park presenteras. Samtliga platser bär på olika förvaltningsideal och resultatet visar att idealen påverkat människors rörelsemönster. På skolgården finns det rörelsemönster med ett lekfullt syfte, på parkeringsplatsen har ett stängsel förstörts för att skapa ett rörelsemönster och i parken finns det knappt några smitvägar alls.