Oönskade beteenden hos katt : kunskapsbrist – kärnan av problemet

Abstract: Katter anses av många som mer självständiga, lättare att sköta och mindre tidskrävande jämfört med till exempel hundar. Detta har troligen bidragit till deras ökande popularitet och att de idag är ett av de vanligaste husdjuren i världen. Trots detta saknas adekvat kunskap kring kattens specifika behov och naturliga beteenden hos såväl djurägare som djurhälsopersonal. Otillräcklig kunskap kan leda till bristande djurhållning och att katter inte får utlopp för sina naturliga behov, vilket ofta orsakar oönskade beteenden. Trots den stora utbredningen av oönskade beteenden söker djurägare sällan hjälp för denna typ av problematik. En del väljer istället att omplacera eller avliva sina katter. Om djurägare istället får rådgivning och hjälp med att komma till rätta med oönskade problem skulle katternas välfärd ökas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de vanligaste oönskade beteenden hos tamkatter, samt kartlägga bakomliggande orsaker till dessa. En litteratursökning gjordes efter specifika sökord i databasen Primo. Detta arbete fann att de vanligaste oönskade beteendena hos tamkatter var urinmarkering, urinering och klösning på oönskade platser samt aggression. De främsta bakomliggande orsakerna är otillräcklig kunskap hos djurägarna vilket resulterar i bristande social och fysisk miljö för katterna. Det kan exempelvis handla om att katter inte får utlopp för jakt- och lekbeteende, att djurägare inte erbjuder klösplatser, har för litet antal kattlådor eller att det finns sociala spänningar i hushåll med flera katter. Även stress och oro kan ta sig uttryck i form av problembeteenden. Djurägare tenderar att söka hjälp främst för oönskade beteenden som drabbar djurägarna själva. Stress, oro och rädsla anses inte vara lika viktiga skäl för att söka rådgivning. När djurägare söker hjälp för oönskade beteenden är det viktigt att först utesluta medicinska orsaker, för att sedan kartlägga dess hemmiljö och sociala situation. Förhoppningsvis kan detta arbete leda till djupare kunskap hos djurhälsopersonal kring oönskade beteenden hos katter. Ökad kunskap kan leda vidare till bättre rådgivning till djurägare vilket i förlängningen kan främja katters välfärd.