Klimatförändringarnas påverkan på träd i offentlig miljö i Uppsala till år 2100 : tillämpat på tio av de idag vanligaste träden i nyplanteringar

Abstract: Det går inte att förutsäga exakt hur klimatet förändras, klimatexperter har däremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet påverkar träd i städer och har därför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemässig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste träden i nyplanteringar i offentlig miljö i Uppsalaområdet påverkas av förväntat klimat år 2100. Klimatförändringar i Uppsalaområdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka träd som är bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och två andra växtexperter. För att bestämma hur träd troligen påverkas så granskades litteratur rörande växtfysiologi och träd. Utöver detta tillfrågades fyra trädexperter och en expert på växtfysiologi. De viktigaste konsekvenserna av klimatförändringar i Uppsalaområdet är att sommaren blir torrare och att andra delar av året, framförallt vintern, blir våtare. Stora träd behöver mycket mer vatten än små, därför är det ur ett långssiktigt perspektiv bättre att satsa på småvuxna och torktåliga trädarter som också tål väta under vintersäsongen. Problemet med våta vinterståndorter kan lösas genom väldränerande växtbäddar. För att minska påverkan av torkperioder bör växtbäddarna kunna magasinera mycket vatten. Den trädart som sammantaget förutsägs klara sig bäst är Betula pendula fk. Julita E. I takt med att klimatet förändras förskjuts zonerna i olika växtzonssystem, som i USDA-zonsystemet (United States Department of Agriculture-zonsystemet), vilket sannolikt gör att fler exoter kan växa i Uppsalaområdet. Att Uppsala runt år 2100 torde ha samma USDA-zon som delar av Florida har idag behöver inte innebära mer än delad minimitemperatur. Utöver direkt klimatberoende aspekter bör det vid projektering tas hänsyn till egenskaper som saltkänslighet eller karaktär på grenverk.