Lönsamhet vid motormanuellt förarbete i stormfälld skog

Abstract: Syftet med studien var att undersöka skillnaden i kvarlämnad virkesvolym på stormfällda avverkningstrakter mellan att utföra motormanuell rotkapning före skördarens arbete eller inte. Syftet var också att analysera ekonomiska skillnader. Studien genomfördes i Jämtland efter stormen Ivar. Under den objektiva inventeringen registrerades trädslag, diameter och höjd på 1118 stubbar i två försöksled. Ett försöksled med fem manuellt rotkapade och ett annat med fem skördarkapade bestånd. Resultatet visar att det skiljer 6 m3 stubbvolym per ha mellan att rotkapa manuellt och att skördarkapa stormskadad skog. De rotkapade ytorna hade i medelvärde 2,3 m3 kvarlämnad volym, vilket ungefär motsvarar den stubbvolym som riksskogstaxeringen mätt upp på konventionella avverkningar i Jämtland. I tre av tio bestånd i vår studie hade mindre kvarlämnad volym än Riksskogstaxeringens mätningar. I bestånd som inte var rotkapade fanns i medeltal 8,2 m3 kvarlämnad volym. Medelhöjden för de rotkapade och skördarkapade stubbarna var 24,9 resp. 31,6 cm. Stubbhöjden efter rotkap på gran är tydligt lägre än vid skördarkap. På tall däremot visar resultatet ingen tydlig minskad stubbhöjd efter manuellt rotkap. Därför ger vi rekommendationen att endast genomföra rotkap på grandominerade bestånd. Resultaten av de ekonomiska analyserna indikerar att motormanuellt rotkap är en lönsam åtgärd vid upparbetning av stormfälld skog så länge rotkapningen är billig och i kombination med en produktivitetsökning hos skördaren med 20-30 % i jämförelse med om man inte utför motormanuella förkap. I framtida studier hade det varit intressant att undersöka mer ingående hur tallens stubbhöjd påverkas av rotkapning då vår studie inte ger ett tydligt resultat.