Riskbedömning av näringsläckage från hästhagar : hållbara hagar för häst och miljö

Abstract: Läckage av näringsämnena fosfor samt kväve är en av de bidragande orsakerna till övergödningen av sjöar och hav. En del av detta näringsläckage kommer från hästhållning. Att hästhagar har en förmåga att läcka näringsämnen har varit känt sedan en tid tillbaka och allt fler studier inom området har gjorts under de senaste åren, vilket visat på risker för miljöpåverkan från rasthagar. Hästhållning är viktigt i Sverige. Trots ökad medvetenhet om miljöriskerna så ökar efterfrågan på hästrelaterade fritidsaktiviteter och hästarna ökar i antal. Det som ofta glöms bort är att hästen bidrar med ekosystemtjänster såsom att hålla landskap öppna och genom detta gynnas den biologiska mångfalden. Att hästnäringen ofta inte ligger inom ramen för jordbrukssektorn bidrar till vissa kunskapsbrister, detta på grund av att information som finns ej alltid når fram till den målgrupp den är avsedd för. Resultatet blir att många hästhållare går miste om fakta kring näringsläckage samt de åtgärder som finns att vidta. Ser man även till hästens välfärd och det som är bäst för miljön så visar det sig att dessa går hand i hand. I det här arbetet undersöktes ett möjligt sätt att riskklassificera hästhagar, där både miljön samt hästens välfärd togs i beaktande. Genom att utgå från en checklista med olika nivåer för hur benägen en hage var att läcka näringsämnen, bakgrundsinformation från gården samt fältinventering riskklassificerades tio hagar i Stockholm. Efter riskbedömningen visade resultatet att alla hagar löpte någon form av risk att påverka miljön, dock hade en av dessa betydande mindre risk än de andra. Risken i de flesta hagar bestod till stor del av hög hästtäthet, och den ökade för hagar med dålig dränering och vattenansamlingar i hagen. Den hagen som hade betydande mindre risk var större, hade en lägre hästtäthet samt gav hästarna den största möjligheten att utöva sitt naturliga beteende. Där var det endast på vissa platser i hagen som det fanns viss risk för näringsläckage. En hage som är stor, tillåter hästen att vandra och efterlikna sitt naturliga beteende i så stor mån som möjligt är med andra ord den bästa hagen sett både till hästens välfärd och ur miljösynpunkt.