Kostigen mellan Bryssel och Jämtland : en undersökning av implementeringen och effekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i en svensk kontext

Abstract: Denna uppsats undersöker implementeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP) i en svensk kontext. Syftet är att utröna vilka effekter EU-finansierade jordbruksstöd har på jordbruket och huruvida det skapas några motsättningar mellan svensk jordbrukspolicy och CAP. Svensk jordbrukspolicy visar genom statliga jordbruksstöd sina mål om att stärka inhemsk livsmedelsproduktion. På samma gång råder tydliga objektiv inom CAP med mål om att minska jordbrukets negativa klimatpåverkan. Uppsatsen har undersökt huruvida jordbruksstöd påverkar förutsättningarna att nå målen om en stärkt livsmedelsproduktion och ett minskat klimatavtryck. Insamlandet av empiri har gjorts genom deltagande observationer samt en litteraturstudie. De deltagande observationerna har genomförts tillsammans med tre rådgivare från Hushållningssällskapet Jämtland. Rådgivarnas erfarenhet av hur CAP påverkar jordbruket utgör en betydande del av uppsatsens empiri och analys. De deltagande observationerna har alla gjorts i Jämtland och rådgivarnas erfarenhet är baserade utifrån en jämtländsk kontext. Det teoretiska ramverk som används i denna uppsats berör förhållandet mellan policy och praktik samt begreppet blueprints. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Bacchi´s WPR-approach. Uppsatsen påvisar att det EU-finansierade kompensationsstödet skapar negativa effekter i jordbruket då det möjliggör inlåsning av mark, underutnyttjande av odlingsmark samt ett ineffektivt resursutnyttjande som i sin tur leder till ett sämre foder och negativ klimatpåverkan. Det möjliggör också stödoptimering som i sin tur skapar ett ökat stödberoende bland lantbrukare. Resultatet visar också att det skapas motsättningar mellan svensk jordbrukspolicy och CAP. Ersättningarna för kompensationsstödet och det nationella stödet baseras på olika grunder, men båda möjliggör ett stödoptimerande vilket innebär en resursineffektiv mjölkproduktion. Det skapas också motsättningar i EU-finansierade projekt, dels då dessa är begränsade till att omfatta småskaligt jordbruk, dels att projektbudgeten inte är anpassad för en svensk kontext. Båda försvårar förutsättningarna för en stärkt inhemsk livsmedelsproduktion.